lördag 31 mars 2007

Smita undan från prästens tråkiga predikan


Kunde inte låta bli att stjäla Tro och Tänks lilla skämtteckning.

Väldigt mycket "Sverige" - väldigt mycket "Holland"

Jag bor mitt i holländska bibelbältet.
Och då menar jag inte bibelbälte liknande Jönköpingstrakten, utan äkta gammalkyrkligt ultrareformert bibelbälte, som bara finns i Holland. Inklusive hatt på damerna under söndagsgudstjänsten och aldrig skulle kvinnor ta på sig ett par byxor (kvinnor ska inte gå i "manskläder" står det någonstans i Bibeln, lite lustigt tolkat för mig, som har bott i länder där män gick i vita klänningar och kvinnor ofta hade byxor under en vid tunika). De gammalkyrkliga, "svartsockorna" kallas de här, har sitt eget politiska parti, där tills för nyligen kvinnor inte kunde bli medlemmar, men det ändrades, annars hade de förlorat sitt statliga partistöd. Prästvigda kvinnor är det givetvis inte tal om. Det extremaste reformerta kyrkorna vaccinerar inte sin barn och har ingen sjukförsäkring, det skulle vara att inte lita på att Gud sörjer för en. Blir någon sjuk och behöver läkarvård, hjälper alla andra församlingsbor till med kostnaderna.
Trodde ni att Holland var ett ultraliberalt land, cannabisodlande och XTC-producerande?
Jodå, den sidan finns också, vid sidan av de gammalkyrkliga och tulpanerna.

Jag är uppväxt i gammalkyrkliga Bohuslän. Ändå är detta stor skillnad. Jag och min man tycker det är ganska spännande med denna mångfald på liten yta. Min dotter tycker det är urlöjligt att tjejer inte får ha byxor, men ändå, mångfalden fascinerar, trots att man inte håller med.

Göran Skytte har i SvD inlett en serie krönikör om vad som är typiskt svenskt. Läsvärt. Han inleder i det Bohuslänska frikyrkliga bibelbältet, som fortfarande finns på öarna utmed kusten, från Göteborg och norrut.

fredag 30 mars 2007

My theme song

...from U2 of course!!

Ännu ett meningslöst test på Internet. Man kan se vad som är ens "Theme Song", som om man vore en film eller något.
Bara det att nu tyckte jag om resultatet:


Your Theme Song is Beautiful Day by U2

"Sky falls, you feel like It's a beautiful day Don't let it get away"
You see the beauty in life, especially in ordinary everyday moments. And if you're feeling down, even that seems a little beautiful too.


Göran Persson i all ära...



...tacka vet jag Wouter Bos. Vem sade du? Jo, holländska socialdemokraternas ledare, tillika vice premiärminister och finansminister. Han är, om inte bildskön, så i alla fall något att vila ögonen på. Det kan man ju inte precis säga om GP. Och ingen i den svenska högerregeringen heller förresten. Så när svenska regeringen inte längre har Bodström, så får man väl vända sig till Holland och titta på W Bos.

Liten anekdot: Bos pappa är aktiv medlem i reformerta kyrkan och var tidigare en hängiven apartheidmotståndare. Kommer ni ihåg kampanjen från bland Lutherhjälpen, mot Shell i Sydafrika? Den kampanjen pågick också i Holland.
Vad gjorde Wouter Bos? Jo, han började jobba för Shell. Undrar vad pappa sade om det?

Holländska valet i höstas såg ingen "Blair-effekt", dvs Bos utseende hjälpte inte. Partiet förlorade många stolar till nypopulära socialistpartiet.Ändå lyckades Bos krångla in sitt parti i regeringen, tillsammans med kristdemokraterna CDA(mer motsvarande ett moderat-liberalt parti i Sverige) och Christen Unie (som ligger nära svenska kristdemokraterna). Ledarna för CDA och CU är bekännande kristna. Och så Wouter Bos. En intressant samling.
Vad har svenska regeringen att erbjuda på den fronten? Var har vi Mona?
Vad som är positivt är att det numera är tillåtet att tala om tro och religion i Sverige, också i politiken.

Kan vi redan nu tala om en Mona-effekt? Det går ju bra i opinionsundersökningarna.
------------------------------------
Post scriptum: Undrar ni om den svenska flaggan på bilden? Bos ser svenska socialdemokratins modell som en förebild...

torsdag 29 mars 2007

Vem lämnar Svenska Kyrkan?

Ödsmåls kyrka, ger mig lite hemlängtan



Som utlandssvensk är det svårt att hänga med i svängarna. Mycket har hänt inom Svenska Kyrkan. Bland annat har den tappat många medlemmar.

Vad jag undrar är; vem lämnar Svenska Kyrkan? Finns det några undersökningar om det?

Är det av ekonomiska skäl? Ideologiska? För att man har gått med i en annan kyrka? Är det den gamla kyrktanten som lämnar? Eller medlemmen i Kyrkans Unga?

Eller är det främst människor som redan står utanför kyrkan? Som tycker att det tjafsas för mycket, att det är kvinnopräst- resp. homofientligt?

Min erfarenhet av kyrkfolk, det vill säga de som är aktiva kyrkobesökare och aktiva deltagare i andra kyrkliga "aktiviteter" är att det sannolikt inte är de som begär utträde ur Svenska Kyrkan. Rätta mig om jag har fel.

Om de lämnar kyrkan, så är det oftare för att de går med i en frikyrka.

Personligen har jag inget problem med att icke kyrkligt aktiva begär utträde. Det är tråkigt, men har egentligen ingen konsekvens för kyrkans inre arbete (förutom för kyrkans ekonomi, en nog så knepig fråga).
För att ge en bild; när man har konfirmationsläsning så är det mycket mer givande att ha en grupp konfirmander som verkligen vill gå och läsa, än en grupp som bara kommer därför att det är tradition och man får presenter när man konfirmeras. (Med det säger jag inte att vi inte alltid når fram till de "ointresserade", även där sker under ibland).

Jag oroas mer om kyrkligt aktiva begär utträde. Varför gör de i så fall det? För att de har tröttnat på kyrkans interna bråk? Kanske. Men lämnar de för att gå med i en kyrka som är liberalare än Svenska Kyrkan? Knappast. Jag tror att de oftast söker en kyrka som antingen är konservativare eller mer evangelikal (inte alltid samma sak...)

Under min ungdomstid på 80-talet bildades många fria församlingar, ofta, men inte alltid knutna till trosrörelsen. Många av mina vänner gick med i sådana församlingar. Andra hamnade i redan etablerade frikyrkor. De flesta lämnade för att de var besvikna på Svenska Kyrkan, för att den "inte kunde ge vad de sökte", eller för att den var rigid och stel, och rädd för nya strömningar.

Jag undrar hur det är idag, när Livets Ord ses som mer "rumsren", när Svenska Kyrkan är fri från staten och när Missionsprovinsen har bildats? Lämnar de "evangelikala" för Livets ord och de "högkyrkliga" för Missionsprovinsen? Eller stannar de, på grund av en kärlek till Svenska Kyrkan, Guds Kyrka i Sverige, och kämpar på?

Och en sista tanke; vad är egentligen en folkkyrka? En kyrka för folket? Guds kyrka för folket? Egentligen borde väl alla kyrkor i Sverige vara en folkkyrka? Oavsett om det är Svenska Kyrkan, Katolska Kyrkan, Pingstkyrkan, Livets Ord eller en liten husförsamling som inte är bunden till något samfund.

måndag 26 mars 2007

Hammam i Damaskus

Om du någon gång kommer till Damaskus, glöm inte att gå på Hammam. När korsriddarna kom till Mellanöstern sågs de av muslimerna som en orenligt folk. Inte bara religiöst, men också bokstavligt. De kristna västerlänningarna stank.

Förr var det ju syndigt att bada, man skulle ju inte visa kroppen. Muslimerna såg annorlunda på saken, och än idag är tvättandet av fötterna innan besöket i moskéen en viktig ritual.
Det Hammam som vi besökte i gamla stan i Damaskus var från 900-talet, alltså före korstågen. Ungefär en meter under gatunivå, det nya Damaskus har ju helt enkelt byggs ovanpå gamla lager. Men denna fantastiska byggnad finns kvar. Höga fönster, vackert tegel, ångande hetta, olivoljetvål, en arabisk jättefet, nästan helt naken, äldre dam som nästan skrubbade skinnet av dig, en ung kvinnlig massör som var så skicklig att hon kunde känna om någon hade en knöl i bröstet (och rekommenderade personen att genast söka läkare) eller till och med kunde känna att en kvinna hade haft ett tidigt missfall en månad tidigare. Jo, om någon undrade, även brösten fick massage, knappast en njutning, det var hårda nypor på denna unga dam.
Det är Hammam.
Män går också till Hammam, hur det går till får en man berätta. Män och kvinnor blandas givetvis inte. Det är halvnaket som gäller, bara trosor, och inga kvinnor skäms för varandra. Det sägs att många giftermål planeras i hammam, en mor ser ut en lämplig, och vacker, fru till sin son och så sätts förhandlingarna mellan parterna i gång.

söndag 25 mars 2007

Biskop Aurelius håller med mig!

Kristen ortodox vigsel

Göteborgsbiskopen håller med mig. Eller är det jag som håller med honom? Jag har tjatat i flera bloggar om att kyrkan inte borde ha borgerlig vigselrätt.
Aurelius säger i Dagen;
"Man kunde gått motsatt väg än den som föreslås, nämligen att låta varje äktenskap registreras av den borgerliga myndigheten. Det kunde lösas på ett enklare sätt. I de flesta länder registreras äktenskapen av den borgerliga myndigheten. Den som vill kan sedan gå till sin kyrka för att få det ingångna äktenskapet välsignat."

Kolla in tidigare bloggar om vigsel.

fredag 23 mars 2007

"Kristna" romaner

Jag upptäckte att man måste vara inloggad som prenumerant för att kunna läsa Dagen-artikeln omnämnd i föregående inlägg.
I korta drag handlade artikeln om varför kristna förlag inte ger ut så många "kristna" romaner, och varför "kristna" författare inte skickar sina alster till kristna förlag.
Jag hade reagerat på en tidigare artikel, och det hade fler, och ett utdrag ur mitt email citerades i Dagen. I kort sade jag följande:
"Jag har funderat lite på varför det finns så lite skönlitteratur utgiven av de kristna förlagen. Kanske beror det på författarna själva. Jag håller på och skriver på en roman, som jag medger har en stark kristen profil, utan att vara evangeliserande, men jag skulle nog försöka med ett sekulärt förlag innan jag provar ett av de kristna. Det handlar ju om att få så stor spridning av sitt alster som möjligt. De kristna förlagen har ju ändå en snävare målgrupp."

Sedan visade det sig att Göran Sahlberg, författare till "När tiden tog slut", först hade erbjudit ett kristet förlag sin roman, som inte ville ge ut den. Han gick då till Bonniers och fick napp.

torsdag 22 mars 2007

Citerad i Dagen!

Jag är citerad i Dagen!
Artikeln får mig ännu mer övertygad om att inte gå till ett kristet förlag med min bok, som börjar blir färdig.
Jag kan inte låta bli att undra, vad är egentligen en "kristen roman"?
Ska alla bli frälsta på slutet? Blir huvudpersonen medveten om sin synd och omvänder sig? Måste den innehålla fantastiska teologiska utläggningar som "Stengrunden"?
Eller räcker det att det handlar om kristna människor och deras liv och leverne?
Kanske någon har en idé?

Vilken världsledare liknar du?

Ännu en sådan där fånig personlighetstest på nätet. Givetvis kan jag inte låta bli att testa mig själv. Två gånger till och med, jag ville bara inte tro det.
Enligt testet liknar min personlighet mest Hitler. Jag är paranoid och ser hot överallt.
Suck, ja...


Man kan också testa vilken klassisk film man liknar. Detta test gjorde jag också två gånger. Samma resultat. Jag liknar Wuthering Heights. Dramatisk och romantisk tycks jag vara.

Vad ska jag säga? Laurence Olivier var i alla fall en stilig man...
Det kan man ju inte säga om Hitler, och aldrig i livet skulle jag publicera en bild av honom på min blogg.