Valspurt - Blogg100- Dag 14

Kvällen innan valet.
Partiledardebatten är precis över och nu analyseras det på alla kanaler.
Samtidigt har Nederländerna fortfarande jättegräl med Turkiet, även om det mest är Turkiet som står för utspelen just nu, här är Rutte mest cool, eller så är han så upptagen med valspurten att han inte har tid över för att reagera på Turkiets förfärliga utspel.

I morgon kväll ska jag valvaka. Kanske bloggar jag om det.

Olja - Blogg100 - Dag 6

Missade blogga redan på dag 6. Jag vet inte om man kallar det att fuska om man skriver två inlägg på en dag. Men jag har ju inget val.
Jag glömde. 
Jag är helt inne i att få ihop en forskningsöversikt till min kandidatuppsats, samtidigt som jag försöker få klart mitt romanråmanus. Var ska jag klämma in ett blogginlägg?
Vad uppsatsen handlar om? Ska fördjupa mig i det en annan dag.
Vad romanen handlar om? Ska fördjupa mig i det en annan dag.
Gemensam nämnare? Ja.
OLJA
Roten till allt ont...?

European heartland - Blogg100 Dag 3

 

Jag är just nu i Tyskland, nästan mitt i Tyskland geografiskt sett, och det känns lite som mitt i Europa också. Jag är fortfarande förvånad över att det finns berg på 800 meter här, och pister med snö där det går att åka utför 3 mars. Men snön är mest sorbetsnö, som jag brukar kalla det, något som var vanligt när vi åkte skidor i Libanon (ja, man kan åka skidor där!). Lite för tungskidat för mina stackars knän, så jag vandrar i snöblandat regn i stället. Och hittar små vackra vattendrag som den här. I Nederländerna har vi inga porlande bäckar, i alla fall inte i västra Nederländerna. Ibland saknar jag det.

I slutet av april planerar vi att åka tillbaka till Tyskland och lite längre österut än där vi är nu. Då ska vi leka pilgrimer och göra en resa i Luthers fotspår; Wittenberg, Erfurt och Eisenach, ska vi bland annat besöka. Eftersom de flesta platserna man förknippar med Martin Luther ligger i före detta Östtyskland, ska vi också passa på att göra yngste sonen, som ska resa med oss, upplyst om den tid som vi var tonåringar i.
Kalla kriget, järnridån, Sovjet, kärnvapenhot.
Ni minns väl, ni som är födda på 60-talet och början av 70-talet?

Pennan på strupen - Blogg100 Dag 1

Jag har försökt mig på blogg 100 i ett par år nu, men lyckas aldrig ta mig i mål.
Hur svårt kan det vara?
Jag har lyckats gå i mål på NaNoWriMo (skriv en roman på 50000 ord på 30 dagar, världsvitt skrivarevent i november varje år) ett par gånger, så varför skulle jag inte lyckas skriva ett blogginlägg varje dag i 100 dagar?

Det är bra att ha pennan på strupen, då måste man skriva på bloggen varje dag.
När jag startade bloggen för tio år sedan skrev jag jättemycket, blogga var nytt, spännande, och man fick en chans att skriva något annat än bokmanus (som jag brukar syssla med). Men efter ett par år blev jag så trött på mig själv. Jag tyckte att jag skrev om samma saker om och om igen. Så det blev mindre och mindre.

Ska försöka igen.
Temat är yttrandefrihet. Jag kommer att skriva om det, holländska valet (jag bor i Holland), skrivande, litteraturvetenskap (jag håller på med min kandidatuppsats, så det kommer jag nog att skriva om), lite samhällsfrågor i allmänhet, trosfrågor...
Pennan på strupen, alltså.

I morgon ska jag presentera mig själv.

Blogg100 #44 - Bästa skolbiblioteken

Tydligen är det så att skolbiblioteket på mitt gamla gymnasium finns med bland landets bästa.

Det biblioteket har jag tillbringat otaliga timmar i. Ofta pluggandes på ett litet undanskymt bord mitt emellan skönlitteraturhyllorna. Jag minns också att jag istället för att plugga ofta studerade böckerna i hyllorna och drömde om alla böcker jag ville läsa (men inte hann).

Fortfarande är det så; det finns så många böcker jag vill läsa, men inte hinner.

Blogg100 #29 - Mahfouz

Jag bestämt vad jag ska skriva uppsats om, det blir Miramar av egyptiske nobelpristagaren Naguib Mafouz.
Varför detta val? Dels för att jag ville läsa mer från Mellanöstern, dels för att Miramar var ganska kort, ett villkor för valet av litterär text, eftersom vi inte har så mycket tid på oss. Egypten är det land i Mellanöstern som har flest produktiva författare, vad jag förstår, och då finns det en del att välja på.

Blogg100 #28 - Uppsatsval

Oj, oj, slarvar med bloggandet.
Nu sitter jag och försöker välja ämne till uppsatsen på grundnivå. Det kommer att bli en narratologisk analys i alla fall och helst vill jag skriva om en egyptisk författare, om läraren tillåter (det är inte hans specialområde tror jag, och han måste kunna handleda). Det får inte vara en lång roman, helst en novell eller kortroman, så nu håller jag på och letar....

Blogg100 # 24 - Tio år sedan flytt från Syrien

Det har snart gått tio år sedan vi flyttade från Syrien.

Då fanns det fortfarande hopp i landet. Hopp att det skulle kunna förändras. Demokrati. Lika rättigheter. Slut på hemsk diktatur.

En vecka efter flytten i juli bröt krig ut mellan Israel och Libanon. Det känns nu så här i efterhand att det liksom var starten till något sämre.

Frescos Deir Mar Musa, Syrien

Blogg100 #18 Ain Dara, Syrien

Jag har lovat bilder från Aleppo, men först kan vi väl ta en liten omväg.
I Syriens nordöstra hörn, på gränsen till Turkiet finns (jag borde kanske säga fanns...) fascinerande lämningar från järnåldern, eller neo-hettitiskt tid. Ain Dara templet var byggt på en kulle, tell, med vacker utsikt över Afrindalen. Resterna av templet, inklusive det stora lejonet, är gjorda av basalt.

Gammal romersk bro över Afrinfloden.

Blogg100 #17 - Plantera Frans Kafka

Jag har precis kommit hem från ett besök på det stora megaträdgårdscentret (gillar egentligen mitt lilla lokala bättre, jag älskar att cykla förbi på våren och fylla cykelkorgen med alla sorters växer för min trädgård) och som litteraturvetenskapsstudent så bara måste man köpa en dahliarot som heter Frans Kafka!

Blogg100 #16 - Homeland in Amsterdam - nee...

Amerikanska TV-serien Homeland är väldigt populär här i Nederländerna, precis som i Sverige. Och fansen här blev extra exalterade när de hörde att ett avsnitt i senaste omgången utspelade sig i Amsterdam. Men även den inflyttade svensken kunde snabbt konstatera att det som uppgivs vara Zeeburg district i Amsterdam inte är Amsterdam.

Det visade sig att de amerikanska skaparna av Homeland (vars senaste omgång faktiskt utspelar sig i Berlin den mesta tiden) varit lata och inte orkat sig ta sig längre än till Potsdam utanför Berlin. Potsdam har ett "holländskt" kvarter.

Holländisches Viertel, Potsdam,
https://twitter.com/Julie_Hrudova/status/666955222636457984/photo/1?ref_src=twsrc%5Etfw

Än värre är det i Crossing Lines, kriminalserien som har en fiktiv polisgrupp som arbetar för ICC (International Criminal Court) i Haag. Det finns ingen sådan grupp, borde jag först säga. Denna polisgrupp är stationerad i Haag, men inte en enda scen är inspelad i Haag, utan i Prag. Så fort scener utspelar sig i Haag visas en stillbild från nederländska parlamentsbyggnader, poliserna får kläder som ser ut som hollänska polisers, bilarna får gula nummerskyltar, och vips, alla amerikaner tror att de är i Haag.

För det är ju så det är; det är en produktion för den amerikanska marknaden i första hand, och amerikanen i gemen har antagligen ingen aning om att skillnaderna mellan europeiska städer, speciellt dess arkitektur, är stora. Och vi européer skulle nog inte veta om en scen i en amerikansk dito är inspelad i Los Angeles eller San Diego.

Men för en lokalt bosatt blev det smått komiskt, i en scen har man en brottscen under en bro, alldeles intill en snabbt strömmande liten flod. Eftersom större delen av Nederländerna ligger under havets yta strömmar inte en enda liten flod snabbt. De strömmar inte alls, utan är helt stillastående, förutom möjligen någonstans i Limburg i södra delen av landet.

Blogg100 #14 - På väg mot Bagdad- Minnesbilder

Kall november 2003 och vi reser mot Bagdad. Inte ända dit givetvis, man reste inte till Bagdad då. 

Man reser inte alls den här vägen längre. Inte som vi, där det enda äventyrliga vi såg var en överlastad pickup.

På väg till Palmyra, för det var dit vi var på väg, måste man göra ett pitstop vid Bagdad Café. Denna dag var deras blomte med mycket socker extra välkommet eftersom det var bitande kallt.

I Palmyra. Ruiner som stått i 2000 år.

En del av dem finns inte mer. Som triumfbågen längst bort i raden av kolumner.

 Inte heller de gamla gravarna i bakgrunden här, finns kvar. Daesh (IS) har sprängt dem också.

Dagen efter fortsatte vi genom öknen, på väg mot Aleppo, och tog vägen förbi Raqqa.

Jo, ni hörde rätt. Raqqa. Numera Daesh(IS) högsäte. Helvetet på jorden. 

Strax utanför ligger (eller kanske borde jag säga låg) ruinerna efter Rasafeh, som började som ett karavanstopp under romarna. Senare blev det känt som pilgrimsort för St Sergius, en romersk soldat som dödades för sin kristna tro på 300-talet. Jag är rädd för att ruinerna inte finns kvar. Med sitt kristna ursprung lär de inte ha överlevt att stå så nära Raqqa.

En annan dag ska jag ta er med till Aleppo.

Blogg100 #9 - Kämpar vidare...

...med en efterhängsen snuva. Idag "rinnesnuva" a la Monica, fast egentligen är det ett arv från mor och morfar...
Min dundermediciner införskaffade i ett annat land än detta, här går de inte att få tag på (pga dess rätt så tvivelaktiga innehåll, i USA är medlet känt för att användas till att göra methamfetamin...) är på upphällningen alt. börjar faktiskt bli rejält outofdate. Hädanefter blir det att förlita sig på nässpray och vanliga hederliga hösnuvepiller. Suck.

Ett stort paket kom idag. Min kurs i tyska. Jo, ni hör rätt.
Jag hatade tyska i skolan. Men för ett knappt år sedan tog jag mig i kragen och började på ett kurs i tyska på lokala studieförbundet. Jag tyckte att det var skandal att jag hade läst 6 år tyska (de flesta här har inte läst mer än 2-3 år) och inte kan använda mig av språket. Läsa går rätt bra och jag förstår en del, men prata....
Det är faktiskt bara en och en halv timmes bilväg till tyska gränsen. Ungefär lika långt till fransktalande grannländer, men det ska vi inte gå in på nu. Jag har aldrig läst franska i skolan och att börja ge sig på franska nu... nej, jag vet inte. Bättre att först satsa på tyskan.
Nu är kursen slut på studieförbundet och jag vill gärna fortsätta så jag beställde hem en kurs från ett av de större korrespondensstudieinstituten här i Holland.

Önska mig lycka till.

Auf Wiedersehen!

Blogg100 #7 - Marsväder del III

Vad var det jag sa om marsväder? I lördags sitta ute i solen och dricka kaffe. I morse; vakna till ett vitt lager av snö ute. Det är faktiskt den enda snön som lagt sig i vinter. Och den kommer 7 mars!
För mig kunde det lika gärna ha kvittat, men hunden var glad, han tycker det är kul att äta snö.

Nu ska jag ta itu med min tyskläxa. Jag går på kurs, tillsammans med en grupp andra i medelåldern som försöker få liv i vår gymnasietyska. Det går så där för mig, tycker det är så svårt att prata...

Snö och påskliljor
i Nederländerna

Lite senare; solen skiner för fullt över
holländska kvarnar och kanaler

Blogg 100- jag antar bloggutmaningen i år!

Blogg 100 innebär, för den oinvigde, att man antar utmaningen att blogga varje dag i 100 dagar, från och med 1 mars.
Jag deltog förra året, på min skrivarblogg, men lyckades inte ta mig i mål, på grund av semesterresor och annat. Tror jag det var.

Men nu bloggar jag här igen. Har många gånger lovat mig själv att blåsa liv i den här bloggen, utan så värst bra resultat. Jag ser tillbaka på de första åren (startade denna blogg 2007) med lite nostalgi. Jag lärde känna en hel del genom bloggen. Väldig många bloggare jag följde då finns inte kvar på nätet. Andra bloggar troget varje dag (är väldigt impad, Birger). En del har gjort finfin journalistkarriär (är väldigt impad, Emanuel). En del håller konversationen igång, men i mindre format (Joachim på Tumblr, till exempel, uppdatering: Joachim bloggar även här).
För att ta några exempel.
För mitt skrivande (som jag mest skriver om på ovan nämnda skrivarblogg) har bloggandet och andra skrivarbloggar betytt allt. Alla mina kontakter, även skrivarcoacher, har jag hittat genom bloggen och nätet. Utan nätet hade jag som utlandsbosatt svensk varit nobody.

Ändå har jag bloggat väldigt lite de senaste åren. Jag blev trött på min egen röst. Ska försöka komma över den tröskeln nu.

Jag ska blogga i 100 dagar!

Om...

• Vardagslivet.
• Nederländerna.
• Mina studier i litteraturvetenskap (ska bli en kandidatexamen nästa år, hoppas jag).
• Syrien (som det var då, i år är det 10 år sedan vi lämnade landet, jag ska rota i fotoarkiven och publicera några bilder av hur det såg ut då... innan kriget...).
• Trädgården.
• Mat och kampen mot alla eländiga extrakilon som förpestar mitt liv.
• Hunden (ibland...)
• Lite trosfrågor om jag orkar.
• Lite politik och samhällsfrågor om jag orkar.

Någon annan som hänger på?

Vit hund i leran, februari 2016