Vad för profetisk förkunnelse?

Den rådde domedagsstämning på Dagens insändarsida häromdagen. Inte så att jag inte inser hur allvarlig dagens miljösituation är, men jag undrar, vad för profetisk förkunnelse efterlyser Holger Nilsson?

Kommer att tänka på en Tintinbok (ni vet han Tintin, som nu inte anses vara politiskt korrekt mer, han anses vara rasitisk. I vilket fall som helst, min barndoms hjälte var han, och förblir...) Den mystiska stjärnan, där de tror att jorden ska gå under när den kommer att krocka med en meteor. I den förekommer en domedagsprofet, klädd i ett vitt lakan, som försöker omvända Tintin eftersom "den yttersta tiden är nära".

"Medan vetenskapsmännen slår larm om situationen så saknas den profetiska förkunnelsen som skulle kunna väcka intresse för Bibelns ord och skänka ett hopp till människor som idag med ångest ser på den alarmerande situationen för vår värld." säger Holger Nilsson.

Gammal klassiskt domedagsbudskap. Jag antar att när Digerdöden härjade så predikades samma budskap. Själv minns jag början av åttiotalet, mitt i det kalla kriget och kärnvapenupprustningen, hur jag kände likadant inför kärnvapen (känner givetvis på sätt och vis så fortfarande) som nu inför en hotande miljökatastrof.
"Omvänd er, ty slutet är nära."

Hur vore det om vi i stället predikade det glada budskapet om Jesus Kristus och tog vårt ansvar som förvaltare av Guds skapelse samtidigt?
Annars ger vi väl ett dubbelt budskap? "Bara du omvänder dig så blir du fri från din ångest, i övrigt ger jag blanka f-n i Guds skapelse!"
Fri från ångest? Jag är kristen och har varit från barnsben, men fri från ångest? Jag är trygg i min tro och ser fram emot att till sist få komma hem till Gud, men jag lever här och nu och vad är det för jord som jag ger vidare till mina barn? Man kan inte vara normal om man inte känner, i alla fall lite, ångest inför framtiden.
Och om världen inte går under inom en snar framtid, vad kommer mina barnbarnsbarn att säga om mig då? "Vad tänkte ni på egentligen? Varför gjorde ni ingenting?

Nej, om omvärlden övertaget ska ta det kristna budskapet på allvar så är det kanske dags att vi kristna förstår att om vi inte lever ut vår tro praktiskt också, så är vår vittnesbörd ganska tom! Tror vi verkligen att andra attraheras till vår tro om vi bara predikar ett evangelium som mellan raderna säger att "ju fortare jorden går under, desto närmare kommer Jesus återkomst."
Kanske skänker vi mer hopp till människor om vi tar vårt ansvar som skapelsens förvaltare och faktiskt gör något för miljön.