tisdag 20 oktober 2015

Koppla hunden!

Jag vet att jag inte borde bli upprörd över något Katrin Zytomierska skriver, med tanke på att hon sagt rätt mycket som är rätt korkat, men nu måste jag reagera:
Zytomierska skriver på Debatt i Metro om hundar och ungar. Väldigt kort sammanfattat undrar hon varför folk stör sig på hundar som inte är kopplade när ungar som springer runt oftast stör mer.
Hm.


Sedan ett år är jag glad och lycklig hundägare. Den lille parveln (Havaneser, 8 kg tung, vitbrun lockig päls, jättesöt, full av energi) har förändrat familjens liv totalt. Att jag alltid har honom kopplad (förutom när vi är på ställen där han kan springa runt utan att riskera hamna under en bil och det är tillåtet för hundar att springa löst) är helt enkelt för att jag inte litar på honom till hundra procent. Ser han en katt eller fågel jagar han efter oavsett om det är en gata emellan.
Han älskar barn, men finner vuxna män lite läskiga till att börja med, måste bara lära känna dem först. Han är lite rädd för större hundar (blev biten av en som valp) men tycker jämnstora är jättekul.

Men jag stör mig enormt på hundägare som "kräver" att de ska kunna ha sina hundar lösa bland folk inne i stan med förevändningen att hunden lyder till hundra procent. Även om det skulle vara så (vilket jag inte tror, en hund är en hund och ingen har hundra procent kontroll över sin hund, lika lite som man har kontroll över sina egna reaktioner i en nödsituation), så betyder det inte att andra människor vet att man har kontroll över sin hund. Om de inte känner hund och husse/matte personligen. De har inte någon telepatisk förmåga att förstå att husse/matte har full kontroll. Jag tycker det är märkligt att hundägare inte fattar detta.

Att ha sin hund lös i stan är respektlöst mot dem som är rädda för hundar. Ja, det är faktum; det finns massor av folk som är väldigt rädda för hundar (även för min lille parvel). Det är en slags fobi och inte något som man lätt blir av med, eller kan tänka bort. Inte sällan har personen haft en taskig barndomserfarenhet med en hund. Spelar inte så stor roll vad orsaken här.
Dessutom är det olagligt att ha hundar lösa.

Jag tror inte som Zytomierska att alla barn har något slags naturligt behov av att klappa en hund.
Jag brukar ta med hunden till dotterns ridskola (därför att han är fascinerad av de stora djuren) och efter hennes lektion är det en grupp med nybörjare. Mest tjejer på 7-8 år. De flesta blir jätteförtjusta när de ser min hund och frågar om de får klappa. Det får de  eftersom min hund gillar barn i den åldern skarpt. Men en del barn är helt klart inte intresserade. De tar en tiometers omväg för att undvika min lilla hund.
De är hundrädda. Punkt. Och det respekterar jag. Jag låter inte hunden springa fram till dem, utan håller kopplet kort. De blir inte botade från hundrädsla bara för att jag låter min hund, hur gullig han än är, gå fram och nosa på dem. Lika lite som en hästrädd unge blir botad om någon lyfter upp ungen och sätter den på en hästrygg.
Snarare tvärtom.

Så snälla hundägare. Koppla alltid hunden när du är i stan eller rör dig där det finns mycket folk.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar