Blogg100 #31 - Trumpen...

Är det bara jag som undrar om Donald Trump inte har alla hästar/höns hemma? Vill inte skriva något som associerar med att ha en psykisk sjukdom, på grund av respekt för de som lider av en sådan sjukdom.

Nej, det är nog inte bara jag som undrar.
Jag är nog inte heller den enda som inte förstår det amerikanska folket och deras liv och leverne och kamp för brödfödan så värst bra.
Har aldrig längtat efter att få bo i USA, måste jag erkänna. Hellre då GB. Trots eventuell Brexit.

För den som vill djupdyka lite mer i amerikanska valet kan jag rekommendera Sveriges Radios USA-valpodden. För riktiga nördar.

Blogg100 # 30 - Miljö,"prata för lite om Jesus", teologisk bas och lite mer...

Det här är egentligen en allför omfattande brunn att ösa i sent på kvällen; men jag länkar i alla fall: Birger Schlaug i en liten bloggdebatt med Svenska Kyrkans kommunikationschef Gunnar Sjöberg. Pratar Svenska kyrkan för lite om Jesus och hellre om miljö och sociala frågor?

Personligen kan jag inte se varför man inte kan prata om både och. Var ligger motsatsförhållandet?
Kanske pratar Svenska Kyrkan aningen för lite om Jesus, men det är kanske vi som uppfattar det så, eftersom det är kyrkans sociala resp. miljöengagemang som letar sig in i media. Media i allmänhet brukar ju inte rapportera om när kyrkan pratar om Jesus, det är ju inte direkt intressanta nyheter, om nu fattar vad jag menar. Först när kyrkan tränger sig utanför sin egen sfär blir det rubriker. Och då kan det lätt tolkas som att kyrkan hellre ägnar sig åt det där sociala än att predika evangelium.

Åandrasidan brukar de kyrkor som mest är kända för att predika evangelium kritiseras för att de inte gör något socialt, och gör det de mot förmodan det så brukar de beskyllas för att endast göra det för att de vill "frälsa själar".

Hur man än vänder sig så...

Dessutom tycker jag det är lite tråkigt när personer icke aktiva i kyrkan, speciellt ateister, troende eller inte, tenderar att vilja fösa in kristna i ett fack, nämligen det "konservativa". Om man inte är bokstavstrogen vad det gäller Bibeln (det vill säga traditionellt konservativ i moralfrågor i synnerhet) och tror att Bibeln inte tolkas utan "ska läsas som den är skriven", så är man liksom inte riktigt kristen. Det vill säga den kristendom som kritiseras är den som kritikern tycker är "rätt kristendom". Troende som tror annorlunda, som till exempel är ödmjuk inför läsandet av Bibeln, eftersom varje läsare samtidigt lever sin egen tolkning (ni märker att jag studerar litteraturvetenskap för tillfället, lite miljöskadad), är inte renlärig.



Schlaug: Timbro och Svenska Kyrkan
Sjöberg: Schlaug, Stig-Björn och en väldigt liten gud

Blogg100 #29 - Mahfouz

Jag bestämt vad jag ska skriva uppsats om, det blir Miramar av egyptiske nobelpristagaren Naguib Mafouz.
Varför detta val? Dels för att jag ville läsa mer från Mellanöstern, dels för att Miramar var ganska kort, ett villkor för valet av litterär text, eftersom vi inte har så mycket tid på oss. Egypten är det land i Mellanöstern som har flest produktiva författare, vad jag förstår, och då finns det en del att välja på.

Blogg100 #28 - Uppsatsval

Oj, oj, slarvar med bloggandet.
Nu sitter jag och försöker välja ämne till uppsatsen på grundnivå. Det kommer att bli en narratologisk analys i alla fall och helst vill jag skriva om en egyptisk författare, om läraren tillåter (det är inte hans specialområde tror jag, och han måste kunna handleda). Det får inte vara en lång roman, helst en novell eller kortroman, så nu håller jag på och letar....

Blogg100 #27 - GLAD PÅSK

Blogg100 #26 - Johan Cruijff

Måste bara klämma in lite om Johan Cruijff (uttalas Cröjff), jag bor ju i Holland, så det går inte att undvika.
Jag är egentligen för ung för att minnas hans fotbollskarriär, men han har ju sedan dess varit en färgstark personlighet inom nederländsk fotboll.
Och så hade han ett sätt att vända på orden och skapa egna talesätt. "Varje nackdel har sin fördel", är kanske den mest kända. Eller vad sägs om: "Om man inte kan vinna måste man se till att inte förlora", eller "Tillfällighet är logiskt".

Blogg100 #25 - Erbarme Dich...

Till Långfredagen hör Matteuspassionen. Och i inget annat land är Matteuspassionen så stor som här i Nederländerna. Folk går man ur huse i fastan för att lyssna på detta tretimmars oratorium.

Sytse Buwalda, som är en countertenor (annars sjungs följande stycke av en alt), framför här Erbarme Dich.

Blogg100 # 24 - Tio år sedan flytt från Syrien

Det har snart gått tio år sedan vi flyttade från Syrien.

Då fanns det fortfarande hopp i landet. Hopp att det skulle kunna förändras. Demokrati. Lika rättigheter. Slut på hemsk diktatur.

En vecka efter flytten i juli bröt krig ut mellan Israel och Libanon. Det känns nu så här i efterhand att det liksom var starten till något sämre.

Frescos Deir Mar Musa, Syrien

Blogg100 # 23 - Stilla veckan var det, ja...

Jag försöker faktiskt.  Går på vesper i kyrkan. Äter vegetariskt, som är lika mycket en religiös "grej" som en miljögrej.
Men stressen kryper på. En romananalys ska vara klar. Det är snart påsk och jag vill gärna baka lite gott bröd och planera lite god mat.

Och så kommer Bryssel mitt i allt. Jag tror inte terroristerna gjorde det för att störa Stilla veckan, om de ens var medvetna om den. De var stressade helt enkelt. Trodde att den arresterade medlemmen skulle förråda dem alla och tala om var de fanns.

Att "Europas hjärta" var nästa mål förvånar väl ingen.

Jag tycker Brysselborna gör helt rätt. De vägrar att lyda uppmaningen "stanna hemma" utan tar tillbaka sin stad. För att vissa att terror inte kan vinna.

Blogg100 #22

Blogg100 #21 -Stilla Veckan

Stilla veckan har inletts och jag vet inte om jag kommer att vara så stilla.
Jag måste ha kvar en bokanalys innan söndag och eftersom det är påskhelg och jag inte vill sitta och plugga på påskdagen, så måste jag få klart den tidigare. Dessutom ska vi analysera Tunströms Juloratoriet och det känns ju en aning skevt om man säger så. Fast romanen är väldigt bra.
Men jag ska försöka lite i allafall:

• Äta vegetariskt hela veckan.
• Gå på Vesper (alltså i kyrkan) de flesta kvällarna

Blogg100 #20 - Våren på gång?

Nu har vi hamnat i en sån där köldtunnel igen. Det kan Nederländerna hamna i ibland. Kall ström från Nordsjön och Arktis och temperaturen kryper inte över 10. Det kan vara 20 i mars!

Jag vill ha vår. Nu!

Blogg100 #19 - Planerar resa... för nästa år

Jag är ute i god tid, planerar resa i Luthers fotspår, nästa år. Då slår Tyskland på stort och firar att det är 500 år sedan reformationen.

Blogg100 #18 Ain Dara, Syrien

Jag har lovat bilder från Aleppo, men först kan vi väl ta en liten omväg.
I Syriens nordöstra hörn, på gränsen till Turkiet finns (jag borde kanske säga fanns...) fascinerande lämningar från järnåldern, eller neo-hettitiskt tid. Ain Dara templet var byggt på en kulle, tell, med vacker utsikt över Afrindalen. Resterna av templet, inklusive det stora lejonet, är gjorda av basalt.

Gammal romersk bro över Afrinfloden.

Blogg100 #17 - Plantera Frans Kafka

Jag har precis kommit hem från ett besök på det stora megaträdgårdscentret (gillar egentligen mitt lilla lokala bättre, jag älskar att cykla förbi på våren och fylla cykelkorgen med alla sorters växer för min trädgård) och som litteraturvetenskapsstudent så bara måste man köpa en dahliarot som heter Frans Kafka!

Blogg100 #16 - Homeland in Amsterdam - nee...

Amerikanska TV-serien Homeland är väldigt populär här i Nederländerna, precis som i Sverige. Och fansen här blev extra exalterade när de hörde att ett avsnitt i senaste omgången utspelade sig i Amsterdam. Men även den inflyttade svensken kunde snabbt konstatera att det som uppgivs vara Zeeburg district i Amsterdam inte är Amsterdam.

Det visade sig att de amerikanska skaparna av Homeland (vars senaste omgång faktiskt utspelar sig i Berlin den mesta tiden) varit lata och inte orkat sig ta sig längre än till Potsdam utanför Berlin. Potsdam har ett "holländskt" kvarter.

Holländisches Viertel, Potsdam,
https://twitter.com/Julie_Hrudova/status/666955222636457984/photo/1?ref_src=twsrc%5Etfw

Än värre är det i Crossing Lines, kriminalserien som har en fiktiv polisgrupp som arbetar för ICC (International Criminal Court) i Haag. Det finns ingen sådan grupp, borde jag först säga. Denna polisgrupp är stationerad i Haag, men inte en enda scen är inspelad i Haag, utan i Prag. Så fort scener utspelar sig i Haag visas en stillbild från nederländska parlamentsbyggnader, poliserna får kläder som ser ut som hollänska polisers, bilarna får gula nummerskyltar, och vips, alla amerikaner tror att de är i Haag.

För det är ju så det är; det är en produktion för den amerikanska marknaden i första hand, och amerikanen i gemen har antagligen ingen aning om att skillnaderna mellan europeiska städer, speciellt dess arkitektur, är stora. Och vi européer skulle nog inte veta om en scen i en amerikansk dito är inspelad i Los Angeles eller San Diego.

Men för en lokalt bosatt blev det smått komiskt, i en scen har man en brottscen under en bro, alldeles intill en snabbt strömmande liten flod. Eftersom större delen av Nederländerna ligger under havets yta strömmar inte en enda liten flod snabbt. De strömmar inte alls, utan är helt stillastående, förutom möjligen någonstans i Limburg i södra delen av landet.

Blogg100 #15 - Bob Peck

Ibland hittar man små pärlor på internet. Som Edge of Darkness. Någon som kommer ihåg den? En kärnkrafts/apocalypsthriller. Eller vad man skulle kunna kalla den. Lysande BBC-produktion från 1985. Med en fantastisk Bob Peck. Och den suveräna originalmusiken är Eric Claptons.

Blogg100 #14 - På väg mot Bagdad- Minnesbilder

Kall november 2003 och vi reser mot Bagdad. Inte ända dit givetvis, man reste inte till Bagdad då. 

Man reser inte alls den här vägen längre. Inte som vi, där det enda äventyrliga vi såg var en överlastad pickup.

På väg till Palmyra, för det var dit vi var på väg, måste man göra ett pitstop vid Bagdad Café. Denna dag var deras blomte med mycket socker extra välkommet eftersom det var bitande kallt.

I Palmyra. Ruiner som stått i 2000 år.

En del av dem finns inte mer. Som triumfbågen längst bort i raden av kolumner.

 Inte heller de gamla gravarna i bakgrunden här, finns kvar. Daesh (IS) har sprängt dem också.

Dagen efter fortsatte vi genom öknen, på väg mot Aleppo, och tog vägen förbi Raqqa.

Jo, ni hörde rätt. Raqqa. Numera Daesh(IS) högsäte. Helvetet på jorden. 

Strax utanför ligger (eller kanske borde jag säga låg) ruinerna efter Rasafeh, som började som ett karavanstopp under romarna. Senare blev det känt som pilgrimsort för St Sergius, en romersk soldat som dödades för sin kristna tro på 300-talet. Jag är rädd för att ruinerna inte finns kvar. Med sitt kristna ursprung lär de inte ha överlevt att stå så nära Raqqa.

En annan dag ska jag ta er med till Aleppo.

Blogg100 #13 - Vilodagen

Ville inte ägna mig åt studierna på söndag igen, helst vill jag faktiskt helga vilodagen. Men jag kämpade med en inlämning som handlade om filmisering av romaner,  alltså inte filmatisering av romaner, och det tog även söndagen i anspråk.
Slutspurten i kursen intermedialitet ligger framför mig och nu ska Tunströms Juloratoriet analyseras.

Blogg100 #12 - Matteuspassionen

Full kyrka.
STOR kör.
Duktiga solister.

Need I say moore?

Blogg100 #11 - Uppsats

Uppsatsen rycker närmare (det vi för länge sedan kallade B-uppsats) och ett av uppslagen var att skriva en narrativ analys. Första reaktionen var; vad sjutton är en narrativ analys?
Jag antar att det ska visa sig genom ytterligare teoristudier.

Jag skulle vilja skriva något om litteratur från Mellanöstern, jag hoppas att det är möjligt.

För övrigt har jag inte orkat skriva något om Syrien idag heller.

I morgon ska vi på Matteuspassionen, Bachs praktstycke, och en fastetradition här i Nederländerna.

Blogg100 #10 - Nej, George Martin är inte död...

I alla fall inte George RR Martin.

Uppenbarligen skapade nyheten att George Martin (också kallad den femte Beatlen) dött vid den höga åldern av 90 viss panik bland George Martin-fans. Alltså George RR Martin, skaparen av Game of Thrones-böckerna.

Författaren förklarade sig själv "inte vara död ännu", på liknande sätt som Mark Twain en gång gjorde.

Jag antar att det finns en stor rädsla för att RR Martin ska gå och dö innan han han skrivit klart Game of Thrones-serien.

Blogg100 #9 - Kämpar vidare...

...med en efterhängsen snuva. Idag "rinnesnuva" a la Monica, fast egentligen är det ett arv från mor och morfar...
Min dundermediciner införskaffade i ett annat land än detta, här går de inte att få tag på (pga dess rätt så tvivelaktiga innehåll, i USA är medlet känt för att användas till att göra methamfetamin...) är på upphällningen alt. börjar faktiskt bli rejält outofdate. Hädanefter blir det att förlita sig på nässpray och vanliga hederliga hösnuvepiller. Suck.

Ett stort paket kom idag. Min kurs i tyska. Jo, ni hör rätt.
Jag hatade tyska i skolan. Men för ett knappt år sedan tog jag mig i kragen och började på ett kurs i tyska på lokala studieförbundet. Jag tyckte att det var skandal att jag hade läst 6 år tyska (de flesta här har inte läst mer än 2-3 år) och inte kan använda mig av språket. Läsa går rätt bra och jag förstår en del, men prata....
Det är faktiskt bara en och en halv timmes bilväg till tyska gränsen. Ungefär lika långt till fransktalande grannländer, men det ska vi inte gå in på nu. Jag har aldrig läst franska i skolan och att börja ge sig på franska nu... nej, jag vet inte. Bättre att först satsa på tyskan.
Nu är kursen slut på studieförbundet och jag vill gärna fortsätta så jag beställde hem en kurs från ett av de större korrespondensstudieinstituten här i Holland.

Önska mig lycka till.

Auf Wiedersehen!

Blogg100 #8 - Internationella kvinnodagen

Kunde inte låta bli att ta med denna favorit i repris, kvinnodagen 2016.

Ska kanske skriva något ytterligare klokt senare idag.

Blogg100 #7 - Marsväder del III

Vad var det jag sa om marsväder? I lördags sitta ute i solen och dricka kaffe. I morse; vakna till ett vitt lager av snö ute. Det är faktiskt den enda snön som lagt sig i vinter. Och den kommer 7 mars!
För mig kunde det lika gärna ha kvittat, men hunden var glad, han tycker det är kul att äta snö.

Nu ska jag ta itu med min tyskläxa. Jag går på kurs, tillsammans med en grupp andra i medelåldern som försöker få liv i vår gymnasietyska. Det går så där för mig, tycker det är så svårt att prata...

Snö och påskliljor
i Nederländerna

Lite senare; solen skiner för fullt över
holländska kvarnar och kanaler

Blogg100 #6 - Intermedialitet

Jag är snart klar med den svåraste kursen hittills i mina litteraturvetenskapsstudier; intermedialitet. Den handlar kortfattat om hur olika medier påverkar varandra (tex bok blir film, en av de "enklare" varianterna), och är betydligt svårare än det låter. Mycket teorier, svårt att hitta bra praktiska exempel. Men en del ypperlig litteratur dyker upp, som ska analyseras, och det är kul. Tex Bertold Brechts Mor Courage och Virginia Wolfs Mot Fyren.
Förra kursen, utomeuropeisk och postkolonial litteratur, det var däremot min grej. Hoppas kunna skriva uppsats utifrån detta ämne senare.

Blogg100 #5 - Marsväder del II

Igår hade vi snöblandat regn, idag full sol. Jag tar med mig studierna och kaffet, och hunden, och sätter mig ute.

Blogg100 #4 - Marsväder och aprilväder

I Sverige pratar man om aprilväder. Ni vet, det där med att april kan vara så lynnig och ibland bjuda på över tjugo grader och ibland snö.

I Holland, där våren kommer ungefär en månad tidigare än svenska västkusten, och sommaren håller en bra bit in i september (sista grillningen äger hos oss ofta rum i början av oktober, som ibland kan bjuda på 20 grader), talar man följaktligen inte om aprilväder, utan om marsväder. Som idag; snöblandat regn och 2⁰. Andra marsdagar, andra år, brukar jag vara i full färd i trädgården och ta kafferasten ute i murgrönahörnan.

Det enda i vårväg som jag kan göra idag är att filosofera över mina chiliplantor, som står i köksfönstret. Den förgjordade Jimmy Nardello vill inte gro!

Blogg100 #3 - Supertorsdag

Ja, jag vet inte om den är så super, mest som en vanlig torsdag.

Såg en intervju på holländsk TV i förrgår där en amerikansk politisk analytiker, eller vad han nu var, sa att han skulle skaffa biljetter till Antarktika om Trump blev president. Varför? Minst risk där att råka ut för radioaktivitet.
Scary.
Vad har Trump egentligen tänkt göra åt Daesh (IS)? Släppa en A-bomb över Raqqa?
Scary.

Blogg100 #2 - Mellanösternmjukstart

Jag tänkte mjukstarta den här Blogg100-rakan med Mellanösterntema. Inte så konstigt, eftersom jag bott sju år i Mellanöstern, Oman och Syrien, vilket givetvis lämnat sina spår.

Tidigare i år hade jag förmånen att besöka Winternachten (Vinternätter), som är ett högklassigt litteraturevenement i Haag. I år kom Syriens megakändis diktaren Adonis (bor tyvärr i exil sedan många år), nobelpristippad år efter år, och romanförfattaren Alaa Al-Aswany, en av Egyptens mest kända romanförfattare (tillika aktiv i arabiska våren) mest känd för Yacobians Hus.

Adonis var huvudattraktionen, han fick första exemplaret av en översättning (till nederländska) av en av sina diktsamlingar, från Rotterdams borgmästare Ahmed Aboutaleb (tillika stort Adonisfan, han har till och med ägnat sig åt att översätta Adonis själv, inte det lättaste antar jag...), men ska jag vara ärlig så får nog Svenska Akademin skynda sig lite om de vill ge honom nobelpriset; han börjar bli till åren.

Al-Aswany var däremot kvällen stora behållning, karismatisk och engagerande. Han kallar sig klinisk optimist, men erkände att det är tufft att kämpa för demokrati och yttrandefrihet i Egypten just nu. Mitt favoritcitat från honom denna kväll var: "Every person walking down the street is a potential novel". Något för varje skribent att lägga på minnet.

Som en tillfällighet höll jag precis denna helg, då Winternachten ägde rum, på med en hemtenta, där en av Al-Aswanys noveller skulle analyseras, vilket gjorde det extra intressant att få lyssna på honom i verkligheten.

fr v Adonis, Al-Aswany, den holländska
samtalsledaren

Blogg 100- jag antar bloggutmaningen i år!

Blogg 100 innebär, för den oinvigde, att man antar utmaningen att blogga varje dag i 100 dagar, från och med 1 mars.
Jag deltog förra året, på min skrivarblogg, men lyckades inte ta mig i mål, på grund av semesterresor och annat. Tror jag det var.

Men nu bloggar jag här igen. Har många gånger lovat mig själv att blåsa liv i den här bloggen, utan så värst bra resultat. Jag ser tillbaka på de första åren (startade denna blogg 2007) med lite nostalgi. Jag lärde känna en hel del genom bloggen. Väldig många bloggare jag följde då finns inte kvar på nätet. Andra bloggar troget varje dag (är väldigt impad, Birger). En del har gjort finfin journalistkarriär (är väldigt impad, Emanuel). En del håller konversationen igång, men i mindre format (Joachim på Tumblr, till exempel, uppdatering: Joachim bloggar även här).
För att ta några exempel.
För mitt skrivande (som jag mest skriver om på ovan nämnda skrivarblogg) har bloggandet och andra skrivarbloggar betytt allt. Alla mina kontakter, även skrivarcoacher, har jag hittat genom bloggen och nätet. Utan nätet hade jag som utlandsbosatt svensk varit nobody.

Ändå har jag bloggat väldigt lite de senaste åren. Jag blev trött på min egen röst. Ska försöka komma över den tröskeln nu.

Jag ska blogga i 100 dagar!

Om...

• Vardagslivet.
• Nederländerna.
• Mina studier i litteraturvetenskap (ska bli en kandidatexamen nästa år, hoppas jag).
• Syrien (som det var då, i år är det 10 år sedan vi lämnade landet, jag ska rota i fotoarkiven och publicera några bilder av hur det såg ut då... innan kriget...).
• Trädgården.
• Mat och kampen mot alla eländiga extrakilon som förpestar mitt liv.
• Hunden (ibland...)
• Lite trosfrågor om jag orkar.
• Lite politik och samhällsfrågor om jag orkar.

Någon annan som hänger på?

Vit hund i leran, februari 2016