Februarifilosoferingar

Jag är precis tillbaka från en sportlovsvecka. Mycket snö, en hel del sol, mycket utför, mycket läsande och inget internet. Det sista riktigt skönt.

Innan vi åkte var jag ordentligt trött på bloggosfären. Inte bara på mitt eget bloggande, utan överhuvudtaget. Speciellt bloggandet i den sk. kristna sfären. Det slutade med att jag deletade alla sk. kristna bloggar från min RSS läsare. Ja, en hel del finns kvar på min blogglista nere i vänsterkolumen. Kvar i Google Reader blev bara det som har med skrivande att göra, Bitte Hammargren och Birger Schlaug.

Varför jag är trött? Vet inte. Hinner inte riktigt med i alla svängar. Rent teologiskt, alltså.

Och så när en vettig diskussion dyker upp någonstans, så är några inne och saboterar (ibland är det så extremt att även de mest generösa och ödmjuka bloggare ryter ifrån, nu sist Joachim Elsander). Några som inte respekterar det öppna forumet och egentligen inte är intresserade av en diskussion utan bara av att få fram sin åsikt.

Nu sticker jag inte under stol med att jag också har en åsikt att föra fram och att jag ibland misslyckas med att vara ödmjuk och lyssna på den andre.

Men jag försöker i alla fall lyssna.

Det öppna forumet Bloggosfären är fantastiskt, men det är också omöjligt att kontrollera. Så ska det vara, men ibland stöter man på problem.

Jag känner i alla fall just nu att det känns lite meningslöst att hålla på att tjata. När man egentligen vill presentera en kristen tro som kan attrahera vanliga människor, utan att göra avkall från vissa absoluta sanningar (räkna ut själva vilka jag menar), men tvingas debattera med medkristna  om man själv är ens är kristen, då känns det ganska tungrott. Bottennappet är när någon säger; det står i Bibeln. (Underförstått; det behöver inte tolkas, det är bara "att läsa"). 

Det kan döda en diskussion lika effektivt som att kalla någon i en debatt om Mellanöstern för antisemit bara för att den personen råkar säga något litet kritiskt om Israel.

Vadå står i Bibeln? Det står en massa saker i Bibeln! En del saker är befängda.  Andra är suveräna. 

Om vi inte är medvetna om att vi alla tolkar det som står, hur ska vi kunna tala med varandra,tillrättavisa varandra, diskutera eller debattera? Det blir ju omöjligt.

Nåja, nog om detta.

Jag skriver vidare. Kanske inte så mycket här, men på andra ställen. Och jag har lite ambivalenta känslor om mitt skrivande, läs min bekännelse här.

Och så ska jag lyssna på Tendens i P1 idag.

Och det blir en Humorstafett under Fastan i år också.

Överambitiös ung skidåkare i alltför djup snö. 

Ungefär så här känner jag mig i bloggofären:

Hjälp mig upp, någon!