söndag 18 december 2011

Bekymmersamt. Även för kristna.


“When you have finished flaunting your liberation theology I´ll see you in my office!”

Orden är fader Macs, från BBCs gamla dramaserie Ballykissangel.
Fader Mac är arg, inte främst för att föräldrar från den närliggande byn Ballykissangel protesterar mot att byns skola kommer att förlora sin bästa lärare, utan för att hans egen underordnade, Fader Peter Clifford, deltar i protesten.

I en tid då katolska kyrkan fortfarande hade stor lokal makt på Irland (den här TV-serien kom  före allt uppdagades om sexuella övergrepp inom kyrkan) hade fader Mac sett till att den aktuelle läraren Brendan fick gå, när skolan krympte och inte längre kunde ha tre lärare, trots att alla var eniga om att Brendan var den överlägset bäste läraren. Orsaken till fader Macs handlande var att Brendan under en lektion hade sagt till en elev att enligt landets konstitution var det upp till varje vuxen att bestämma om man ville gå till mässan eller inte.
Skandalöst, tyckte kyrkoherden.

När nu den unge fader Peter väljer att ta lärarens parti beskyller hans kyrkoherde honom för att företräda befrielseteologin (populär i Sydamerika på 80 och 90-talet, och även fortfarande tror jag). Kontroversiellt för katolska kyrkan, speciellt högt upp i hierakin, som ofta tyckte att befrielseteologi var lika med kommunism, katolska kyrkans svurne fiende.

För Fader Peter var det en självklarhet att han tyckte att det var fel att Brendan var tvingad bort från sitt jobb, men det tog ett tag innan han vågade agera, eftersom det var hans chef som hade sett till att läraren hade fått gå.

Fader Peters övertygelse fick honom till slut att handla.

För kyrkoherden var det på samma sätt en självklarhet att man inte kunde säga till en tioårig elev att när man blev vuxen och kunde bestämma själv var det helt okej att inte gå till mässan, om man så ville.

Två olika uppfattningar om kristna värderingar kolliderade. Och det rejält. (Fader Peters och fader Macs värderingar kolliderar ständigt, genom hela Ballykissangel, detta är bara ett exempel).

Vad vill jag nu säga med detta?

Jo, att det är svårt att få grepp om vad som är kristna värderingar, och det är bekymmersamt, även för kristna, eftersom det inte precis är någon bra reklam utåt, för den som är intresserad, söker, undrar… vad man nu kallar det.

Samtidigt undrar jag om det finns någon väg ut ur detta problem. Mest på grund av att jag tror att det finns lika många uppfattningar om vad som är kristna värderingar som det finns kristna.

Men också därför att jag som kristen faktiskt inte tror på de kristna värderingarna.

Jag tror på Jesus.

----------------------------

Ca 0.15 min in i klippet hittar ni protesten:


 Ps. Fader Mac har sina svagheter också. I det följande avsnittet har den lycklige blivande morfadern Brian hällt i honom för mycket champagne. Han är ganska full men lyckas återigen anklaga fader Peter för att vara befrielseteolog: "Father Clifford, have you booked your holiday in Cuba yet?"

4 kommentarer:

  1. Visst är det ett problem det du tar upp, att vi kristna inte agerar likartat utifrån en påstådd värdegrund. En orsak kan ju vara, att vi hör och bekänner oss till en lära, vilken de flesta av oss inte är beredda att leva upp till. Vi hör texterna läsas i kyrkan och vi nickar bifall och tror att vi inte omfattas av Johannes ord: "Huggormsyngel, vem har sagt er att ni kan slippa undan den kommande vreden?" Vi tror också någonstans att vi lever enligt Johannes uppmaning "Den som har två skjortor skall dela med sig åt har..." Jag gör det inte och det överväldigande flertalet av oss kristna gör det inte heller. Vi ber inte ens om förlåtelse, att vi inte gör det.

    Nu är det här inget unikt för oss kristna. När jag var icketroende och socialist, så levde jag mitt liv tillsammans med de flesta socialister lika orefleterat i vårt förhållande till ideologin, som de flesta av oss kristna gör.

    Ett problem som vi kristna har är, om vi ska vara ärliga, att Jesus inte gav politiska direktiv. Han sa helt enkelt, gör så här oavsett konsekvenser. När jag personligen inte är beredd att leva efter anvisningen, då kan jag inte i någon egentligen mening hävda att just min kompromiss med Jesus lära är det enda rätta. Lika lite som andra kristna kan hävda att deras kompromisser är bättre än mina.

    Det här innebär att när någon hävdar att "jag är kristen" då är det enda vi kan utgå från att han tror på Jesus Kristus. Vi kan inte avgöra ur bekännelsen vilka de poltiska och moraliska konsekvenserna är. Därför har inga som helst svårigheter acceptera att Borg är en lika god kristen som jag.

    Prova Monica, vad ser du framför dig när du hör "Jag är socialist(inklusive kommunister, anarkister), jag är liberal, jag är konservativ, jag är Miljöpartist?" Ser du framför dig fullständigt enhetliga grupper? Sen är det bara att fylla på världsreligionerna och resultatet är densamma.

    Jag är mycket tveksam till att använda begrepp som "kristen politik." Jag försöker, trots mängder av avsteg, undvika att hävda, att mina samhälleliga ståndpunkter är kristna i sig. Däremot är min tro närvarande i alla mina ståndpunkter.

    Usch vad långt det blev. Förlåt!

    SvaraRadera
  2. Leo, gör inget att det blev långt. Jag håller med dig i det du skriver.

    Jag tror inte heller att det finns någon specifik kristen politik. Bibeln, inte ens evangeliet, är ett partiprogram.

    Däremot finns det ju kristna som är politiker.
    Eller kristna som handlar så att det får politiska konsekvenser.

    Det är ju ändå så att vara kristen är något som berör hela ens väsen, så allt i det dagliga livet präglas (eller bör präglas) av det. Inte så som en kommentar sa på Schlaugs blogg att "tro är något man kan göra i kyrkan".

    Jag har med åren har allt svårare för när folk säger "Gud uppmanar mig till det här", eller på andra sätt försöker underkänna sin egen fria vilja och "skylla" beslutet på Gud.
    Jag tror att Bibeln är ganska tydlig där; handlar vi fel kommer vi att dömas, både av Gud och människor. Vi är själva ansvariga.

    SvaraRadera
  3. Hej
    Kristna värderingar och hur man skall vara som kristen, det lär oss Jesus.
    Vi ska vara sådana /sträva efter/ som Jesus, hans värderingar och tänkande skall gälla om vi vill vara en lärjunge/efterföljare till 100%
    Så tycker jag o så står det i ordet. /Maria

    SvaraRadera
  4. Hej Maria!
    Där håller jag med till 100% !

    Problemet ligger inte i vad Bibeln säger, utan snarare hur vi som kristna tolkar den.

    Eller för att citera en replikväxling från TV-serien jag refererar till ovan:
    Fader Mac, kyrkoherden, och fader Peter har fler meningsskiljaktigheter och vid ett annat tillfälle (jag minns inte vad de var oense om) blir kyrkoherden mycket arg på sin yngre kollega och frågar "vad har du läst nu?". Antagligen med hänvisning till befrielseteologi igen, som var på tapeten när filmmanuset till TV-serien skrevs i mitten av 90-talet.
    Fader Peter som är kvicktänkt och spontan replikerar snabbt: "Nya Testamentet!"

    SvaraRadera