Tar inget för givet - Blogg100 Dag 2

Utan yttrandefrihet, ingen demokrati.

Jag har bott i flera länder utan demokrati. Det senaste var Syrien. Då en av världens grymmaste diktaturer, men med det mest vänliga invånare man kan tänka sig. Nu en krigszon och fortfarande en av världens grymmaste diktaturer.
Jag tror inte alla svenskar, eller andra västerlänningar för den del, speciellt inte de amerikaner som håller på Trump, riktigt förstår hur viktigt det är med yttrandefrihet. Man tar det för givet, en del kanske till och med ser det som något som mest liknar en fiende (i alla fall om man är politiker).

Nu bor jag i ett land med yttrandefrihet. Jag skriver på en blogg utan att vara rädd för att kallas "statens fiende". Jag skriver på en kandidatuppsats om en författare som förlorade sitt medborgarskap på grund av att han kritiserade sitt lands sätt att använda alla medel som började strömma in när man hittade olja, utan att jag riskerar något.
Men det är inget jag tar för givet.

För övrigt är jag bohusläning från början, globetrotter, kristen, mamma till tre barn, socionom, men numera hemmafru sedan mer än tjugo år, och snart har jag, förhoppningsvis, en kandidatexamen i litteraturvetenskap. Jag skriver uppsats om Cities of Salt, en romansvit av Abdelrahman Munif.
Sedan minst tio år är skrivande min stora passion, jag har alltid ett eller flera romanprojekt på gång. Just nu ett som mest utspelar sig i Mellanöstern. Ska berätta om detta en annan dag.