Debatten om "abortturism" går vidare. Senast läste jag kolumner av Marie Söderkvist , vars andra kolumn i ämnet publicerades 28 feb och Anna Larsson .Givetvis kan jag inte låta bli att säga något.
Jag tror inte att beslut om abort någonsin kan vara en svartvitt val, helt rätt eller helt fel. Jag tror att det faktiskt finns tillfällen när abort antagligen är enda utvägen.
Illegala aborter, med alla dess hemska följder, är ett gissel som fortfarande existerar i stora delar av världen.
Anna Larsson skriver "Ofrivilligt gravida kvinnor har alltid gjort och kommer alltid att göra abort", och det tror jag är en sanning som vi aldrig kommer i från, tyvärr.
Samtidigt tror jag att livet börjar vid befruktningen. Därför kan abortpiller aldrig vara ett preventivmedel och även spiral är en tveksam metod.
Jag såg mig som mamma redan när första graviditetstesten var gjort och visade positivt. Men jag var inte tonåring som hade blivit gravid under ett samlag som jag inte mindes därför att jag hade varit för berusad. Jag var inte en kvinna misshandlad av sin man, eller offer för en våldtäkt, vare sig utom eller inom äktenskapet.
Jag var en lyckligt gift kvinna runt trettio och barnen (barnen så småningom) var ytterst planerade.
Vad jag vänder mig emot är det faktum att abort (och abortpiller) används för lättvindigt, som preventivmedel.
Vi kan inte komma ifrån den eviga sanning att utifrån ett samlag kan en graviditet, ett barn, bli följden. Jag vänder mig emot den moderna synen på sex och samlag, att det i första hand handlar om njutning och långt senare talar man och chansen/risken att bli gravid.
För mig har måttstocken alltid varit; Ha inte sex med någon som du inte kan tänka dig att få barn ihop med. Sex är härligt och Guds gåva till mänskligheten, given för att stärka banden mellan en man och en kvinna. Men det finns alltid en chans/risk att bli gravid. Ingen preventivmetod är hundraprocent säker.
Jag vill undvika alla pekpinnar ofta använda från kristna, jag vill inte kasta mig in i debatten om sex före äktenskapet eller inte. Mängder av människor lever i fasta relationer utan att vara gifta, och det spelar ingen roll vad vi tycker om det, det är inte det debatten handlar om.
Min dotter är ännu inte tonåring, men hon närmar sig den åldern med stormsteg (hon står redan tjugo minuter i duschen, nog är det är tidigt pubertettecken?...). Jag kommer att ge samma råd till henne; Ligg inte med någon som du inte kan tänka dig att bilda familjmed.
Och det är inte onormalt att vara oskuld när man är tjugo, inte heller när man är tjugofem. Det är ingenting man måste göra.
Det här känns lite underligt... Men det är nästan som att jag hade kunnat skriva detta inlägg själv! Så glad jag blev när jag läste!
SvaraRaderaÄntligen någon som insett att abortfrågan INTE är svart-vit!
Jag är lite anti-svartvitt i olika debatter. Kanske är det en feghet.
SvaraRaderaMen det är mycket som inte är svartvitt, skilsmässa, samkönade äktenskap, kvinnliga präster, mission, ekumenik, dialog med muslimer, konflikten Israel-Arabvärlden, Irakkriget...
Listan kan göras lång. Jag känner mig ibland delad, men jag har ett behov av att erkänna att jag känner mig delad, om du förstår vad jag menar...
Monica
Kanske är det en öppenhet gentemot olika synsätt, att du inte stirrar dig blind på ETT sätt att se, utan är öppen för olika perspektiv....?
SvaraRaderaHåller med.
SvaraRadera