fredag 7 augusti 2009

Motvind för kristna i en ny tid

Just nu känns det som om jag har förlorat tilltro till den så kallade kristna bloggosfären.

Just nu verkar det som om det endast är befolkad av:
1. Folk med tvivelaktiga förebilder (typ amerikanska bokstavstroende pastorer som tycker att en misshandlad kvinna ska ducka när mannen slår och inte skilja sig, eftersom det inte står något om misshandel inom äktenskapet i Bibeln)
2. Folk med fördomar (som bland annat tror att medelholländaren är en som regelbundet röker hasch och går till horor i Red Light district i Amsterdam)
3. Folk med tvivelaktiga agenda (typ att predika att kvinnor inte är Guds avbild).

Ja, om sanningen ska fram; jag är sur för att Stefan Swärd har sågat en bok jag inte har läst.
Det är fel av mig, jag borde inte vara sur för det. (Jag har beställt boken och ska skriva om den när jag har läst den).
Det kan inte ta ifrån mig att jag älskade Brian McLarens bok Generös Radikalitet. (Skrev om det här).
Men ännu mer sur blir jag när jag läser alla jublande kommentarer av alla som redan på förhand hatar den så kallade Emergent church konversationen. Jag anar att samma personer gärna dissar både Peter Halldorf och Magnus Malm här hemma i Sverige också. Och friska fläktar inom kristna mediavärlden som Emanuel Karlsten och Carl-Henrik Jaktlund får säkert inte heller godkänt.

I min naivitet hade jag trott att bloggosfären skulle kunna bli en sorts interaktiv digital bibelstudie/samtalsgrupp, där folk av olika bakgrund och med olika åsikter kunde mötas och diskutera, utbyta erfarenheter, stötta varandra i tron. Lite som en hemgrupp/bibelstudiegrupp/cellgrupp IRL.

Jag har varit medlem i olika kyrkor över en stor del av världen. Har lärt känna kristna från så gott som alla stora samfund. Skillnaderna har ibland varit enorma. Ändå har vi kunnat mötas.
Varför?
Jo, för att vi delar tron på Jesus Kristus.
Vi har kunnat hjälpa varandra och stötta igenom troskriser och livskriser.

I den så kallade kristna bloggosfären i Sverige verkar de flesta (som nästan alla är män... kvinnor var är ni?) endast vara intresserade av att diskutera hur det glada budskapet ser ut och att andra minsann har fel uppfattning om det, i stället för att verkligen predika det.

Om jag nu skulle säga att jag tycker det är skitjobbigt att vara kristen just nu, då skulle väl dessa kristna jubla och säga att äntligen var vi av med den villoläraren (eller anhängaren av en villolärare. Jag ska vara ödmjuk och inte påstå att jag själv är en lärare).
Jag är så trött på kristna som väldigt gärna talar om att andra kristna minsann inte är kristna.

Om vi inte ens kan mötas i vår gemensamma tro, varför mötas alls? Det är ju faktiskt till ingen nytta. Visst ska man få säga om man tycker att någon har fel, men enligt min mening spårar diskussionerna ofta ut.

Såja, nu har jag öst ut mig detta. Ska försöka sova nu.


15 kommentarer:

  1. Monica: Jag delar din oro, även om Stefan naturligvis måste få tycka vad han vill om "Kristen på nytt sätt". Så blir han nu talesman för ett ganska onyanserat, konservativt gäng och jag känner mig faktiskt lite alienerad. Men vi får väl hålla ihop och kämpa för vår vision om den kristna blogg världen.

    SvaraRadera
  2. Hej Monica!

    Jag har också funderat över var kvinnorna är, men tänker att de (jag) i ren självbevarelse inte sticker ut hakan i sådant vilt pajkastande, som det ibland är i kommentatorsfälten hos vissa bloggare. I en debatt jag varit med i blev jag t o m kallad hundskrälle (okej att min blogg heter Rymdhunden Lajka, men nån hyfs får man väl ha...)

    Men framför allt är jag också trött på den här åsiktsregistreringen. Att öppet o förutsättningslöst samtala om bibeltolkningar via bloggar verkar omöjligt.

    Jag har läst "Kristen på nytt sätt" och gillar den. En vän till mig som varit utbränd på allt vad församlingsliv heter, blev helt förvandlad...befriad kanske man t o m kan säga, efter att ha läst den, och är nu med i en församling igen..men på ett nytt sätt.

    Vad jag vill säga med detta flummande, är bara: Tack att du finns. Din blogg är alltid lika intressant att läsa.

    /Åsa D

    SvaraRadera
  3. Joachim,självklart ska Stefan få tycka som han vill, ingen snack om saken!

    Åsa D, jag saknar också förutsättningslösa samtal.
    Trist det där med "hundskrället".

    Intressant det där exemplet du ger om vännen som läste Kristen på ett nytt sätt. Generös Radikalitet bytte något liknande för mig.

    Kul att du gillar bloggen.

    SvaraRadera
  4. Du behöver inte känna dig ensam Monica - det är skitjobbigt att vara kristen för många av oss emellanåt. Mänsklig svaghet har i århundraden fått oss att fokusera på de promillen av tron där vi inte är överens, och din röst behövs.
    Allan Willny

    SvaraRadera
  5. Hej Monica!
    Ge inte upp! Jag har inte hittat din Blogg förrän nu (via Stefan Svärds Blogg) men vet precis hur omöjligt det är att vara kvinna på kristna sajter. Trodde som du, att det skulle gå att få samtala om vad som står i en bibeltext och inte detta antingen - eller.

    Hälsningar
    Gunnel

    SvaraRadera
  6. Kanske fokuseras det också för mycket på "profeter", lärare, predikanter, ledare och vanliga medlemmar ibland? Om vi placeras på altarets plats så står och faller kyrkan med oss.

    Jag gillar kyrkor där sakramenten står i fokus eftersom alla ledargestalter då "bara" blir statister. I mässan är det Kristus som ger sitt vittnesbörd, medan vi syndare får hålla truten.

    Jag håller helt med om att vår oförmåga att älska vittnar emot de flesta av oss. Samtidigt så känner jag flera personer IRL som faktiskt är helgonlika (på riktigt). När man umgås med sådana personer så är det omöjligt att tvivla.

    Slutligen så undrar jag om internet ibland lockar fram våra sämsta sidor. Jag slås alltid över hur mänskliga och välvilliga vi bloggare är när vi möts IRL trots att vi sällan visar dessa sidor på nätet.

    Trevlig helg på er!

    SvaraRadera
  7. Har ju noll koll på dessa böcker, men kan känna in din frustration. I synnerhet som jag tror mig känna dig lite efter några år på bloggen...

    Ja, som kvinna är man "gullig", "näpen" i bästa fall. I sämsta fall "begriper man ingenting".
    Om man nu inte heter vissa saker och rör sig i vissa kretsar... men då är man bara ok där tror jag.

    Jag skriker inte heller längre högt i teologiska frågor för jag är så trött på att nån 20-årig nyfrälst snorvalp ska tala om för mig hur "det egentligen är".

    Nu är jag elak... men om man är teolog och medelålders och sett det mesta blir sånt bara tröttsamt.

    Tidigare har jag alltid försvarat ungdomarnas rätt till sin entusiasm, sin glöd och sin glädje i det tillstånd det är att nyss ha upptäckt Gud. Jag har alltid lyssnat och tagit på allvar.

    Men när jag själv blir betraktad som "okunnig" och fullkomligt respektlöst behandlad tröttnar jag på diskussionerna.

    SvaraRadera
  8. Tack för alla uppmuntrande ord.

    När jag har läst Kristen på ett nytt sätt ska jag försöka sammanfatta mina tankar och också berätta om min resa som kristen de senaste åren. Men det dröjer.

    Det känns hoppfullt att det ändå finns så många som är intresserade av en öppen diskussion.

    Listan över bloggare som jag gärna skulle vilja träffa IRL blir längre och längre!

    SvaraRadera
  9. Hej!

    Hittade din blogg på något konstigt sätt på bloggtoppen.se :)

    Har läst iaf ditt senaste inlägg än så länge och kan säga att jag inte har stött på så många fler kristna bloggare mer än de som skriver på dagen.se faktiskt, så jag vet inte så mycket om vad andra kristna skriver på nätet.

    Har själv en blogg som jag försöker berätta om Gud genom, och har än så länge fått bra respons, särskilt bland mina vänner.

    Men för att kommentera något i ditt inlägg så kommenterar jag punkt nr.1 och 2.

    Att misshandla kvinnor är långt ifrån ok, Gud gillar det definitivt inte. Bara för att det inte nämns i Bibeln så betyder det inte att Gud är för det.

    Visst, Adam skapades först, men det betyder knappast att kvinnan inte är Guds avbild. Om hon är en bild utav Adam, fast med lite andra delar, så borde hon utan tvekan vara Guds avbild :)

    Ska lägga till dig på min lista av bloggar att följa!

    Gud Välsigne dig! //MK

    SvaraRadera
  10. Hej!
    Nu gör jag något jag inte gillar att göra: Jag vill be om hjälp. Var med och sprid uppropet om att hjälpa Svenska Kyrkan: http://www.trotank.se/blog/index.php?/archives/1254-Hjaelp-till-att-foeraendra-Svenska-Kyrkan!.html

    SvaraRadera
  11. Hej Monica!
    Idag har jag berättat om din frimodighet i debatter på min Blogg http://gunnelsplats.spaces.live.com/ och hur den ledde mig vidare till den uppmuntran, som jag behöver.
    Tack! Och kasta inte bort din frimodighet som har med sig stor lön (enligt Paulus som jag älskar)
    Hälsningar
    Gunnel

    SvaraRadera
  12. Man får inte direkt ha glaskäke om man vill ge sig in i bloggsfärens diskussioner ;)

    Det du beskriver har i alla fall fått mig lite uttråkad och minskat mitt kommenterande med säkert 90%

    SvaraRadera
  13. Det är ju jättetrist om du har minskat ditt kommenterande med 90%!

    Ännu ett exempel på hur ickeinbjudande många kristna bloggar är. Och det är givetvis inte alltid blogginnehavarens fel, bör jag väl tillägga.

    SvaraRadera
  14. Tack Monika för ett bra inlägg.
    Blev på samma sätt trött på S.Swärds blogg.
    Men det finns en hel del öppna lyssnande kristna bloggar.Du är en av dessa.

    Benny Fhager

    SvaraRadera
  15. Tack, Benny, jag strävar efter att vara lyssnande.

    Även om andra bloggare tycker att jag är en "tomtenisse"
    http://aletheia.se/2009/08/18/hellre-fira-ramadan-an-sabbat/

    ska hålla mig borta därifrån och nissa runt på min egen blogg och andra bloggar som är lyssnande.

    SvaraRadera