Miljömedveten

En av sakerna som kom upp i tankarna under min långa fasta var det här med miljömedvetenhet.
Hur man lever miljömedvetet. Inte alldeles lätt i vår moderna värld. Räcker det att cykla i stället för att åka bil (lätt för mig att säga...), tänka på att inte konsumera för mycket, spara på vatten och ström, äta kött som man vet kommer från djur som levt ett hyfsat liv (inga djurfabriker) och så vidare?
Egentligen skulle jag vilja göra så mycket mer, men det är inte lätt när man bor i en stad. Man kan inte odla på egen täppa, hålla kontroll på all mat man köper, när man egentligen inte vet varifrån den kommer, och hur den är odlad. Häromdagen såg jag biologiskt odlad tomat i affären. Inget konstigt med det. Men den kom från Spanien. Jag menar... Varför skulle jag köpa biotomater som transporterats hela vägen från Spanien? Då är det väl bättre med tomater från ett holländskt växthus några mil härifrån (växthusen här börjar komplettera med till alternativa energikällor som jordvärme allt mer)? Eller? Snacka om att vara förvirrad konsument.

Jag kan inte minnas annat än att jag alltid varit miljömedveten. Dessutom går den hand i hand med min kristna tro. Det ser jag som något självklart och har egentligen aldrig funderat på varför. Vi är förvaltare, inte utnyttjare, av skapelsen. Jag vet att det finns andra kristna, speciellt i USA, som tycker annorlunda, men det känns så långt borta från mina uppfattningar. Jag har alltid tyckt så här, och vet inte när det började. Det kom kanske gradvis.

En person som inspirerat mig kan jag dock komma på, även om det är länge sedan jag läste något av honom. Kanske dags att börja igen.
Stefan Edman, som numera bor nästan nästgårds med min barnsdomsby.

Här intervjuas han av Birger Schlaug i En Bok-En Författare, detta pärla till program på Kunskapskanalen. Boken det handlar om heter Planeten Havet.
Jag får direkt hemlängtan när jag hör honom. Han är klippt och skuren söderbohusläning (om det finns någon sådan benämning), trots att han bott länge på andra ställen.
Dessutom har han en hel del vettigt att säga. Och så samtalar han med Birger. Bara måste vara bra, det visste jag på förhand.
Se och njut. Och inspireras. Stefan Edman får mig att undra varför jag inte satsade på naturvetenskapen en gång, när jag var tvungen att välja väg. Jag ska inte säga att jag valde fel, men det är lite sent att sadla om nu. Tyvärr. Men intresserad av naturvetenskap, miljö och sådant kan man ju få vara ändå.

Ps. Talgoxarna har fått ungar i fågelholken vi har satt upp. Underbart.