Synen på kvinnlighet förändras

Vad som ser som "kvinnligt" har förändrats genom åren.
I början av förra seklet ansågs kvinnor som kämpade för kvinnlig rösträtt som okvinnliga. Både av kyrkans män och kulturpersonligheter som Hjalmar Söderberg. Kyrkoherde Henrik Ringius, känd präst i Solberga, södra Bohuslän lär ha sagt:

 "kvinnor som engagerar sig i rösträttskvinnornas sak riskerar att bli ett mänskligt neutrum, som varken kan fylla kvinnors eller mäns uppgift i skapelsen"

 I sin debattbok från 1909, Hjärtats oro, skrev Hjalmar Söderberg;

"Jag har aldrig träffat någon förståndig man som varit anhängare av den kvinnliga rösträtten. Och jag har aldrig träffat någon kvinna, som är mån om sin kvinnlighet, som brytt sig om saken."
Och så berättar han hur han sitter på ett café och tittar ut över ett dambadhus. De kvinnor han ser är vackra. Alla bortsett från en som "ser gräslig ut och är ful som fan: hon heter Maren. Hon ser förbanne mig ut som en rösträttskvinna."  (båda citaten från Birger Schlaugs blogg).

Alltså; en rösträttskvinna blir ett mänskligt neutrum och är inte mån om sin kvinnlighet.

Inom idrottsrörelsen lät det ungefär likadant. Jennifer Wegerup berättar i Aftonbladet 13 juli (kan inte hitta det på nätet) om hur fotbollstjejer hånades och förlöjligades i media. Det dröjde ända till 1970 innan kvinnor som spelade fotboll kunde få fotbollslicens. Och kampen hade varit lång.

På 1930-talet var skälen till att idrott inte lämpade sig för kvinnor många. Estetiska: Det ansågs fult med kvinnor i shorts. Nätta kvinnor som fick muskler och blev "manhaftiga. Medicinska: De "veka" kvinnorna troddes kunna bli infertila och ta skada av för mycket fysisk ansträngning (ett hån mot kvinnor inom jordbruket som i alla tider slitit med alla muskler de hade och som hade rätt så mycket muskler). Moraliska: Kvinnor skulle inte blotta naken hud, vara ensamma med manliga idrottsledare, sitta grensle på cyklar osv.

Vi kan skratta åt detta nu, när Sverige ska spela om brons i fotbolls VM för damer och där folk i länder som USA faktiskt tycker att fotboll, alltså soccer, lämpar sig bra för kvinnor eftersom det inte är så tufft som american football.

Lyckligtvis förändras synen på kvinnlighet. 

Men inte på alla områden. Många kvinnor är fortfarande så måna om att behaga männen att det lägger sig under kniven, opererar in så stora bröst att de får ont i ryggen, opererar om blygdläpparna, "återställer" en mödomshinna (som egentligen aldrig har funnits). De sprutar in nervgift i ansiktet och fyller upp läpparna för att få putläppar.

Eller är det inte för att behaga männen? Kanske vill de helst behaga sig själva eftersom fortfarande så mycket av självkänslan sitter i utseendet. Var man ful fanns det för hundra år sedan risk för att man hånades som rösträttskvinna, eller senare, att man hånades som en manhaftig idrottskvinna som kanske inte kunde få barn. 

Förhoppningsvis ska vi inte nå så långt att en kvinna utan silikon i brösten och med lår som går ihop ses som okvinnlig.