Börja om från början

De som känner till mina romanskrivarambitioner och speciellt de som vet vad jag kämpar med, sätter kanske kaffet i halsen och tror att jag ska börja om från början.
Inte alls så.

Jag vill bara reflektera lite över ett par saker jag har läst, så här på måndag morgon.

Jag återkommer ofta till bloggen Jesus Creed, även om jag inte hinner läsa allt som denne produktive professor i Religious Studies, North Park University, Chicago, Illinois skriver. När hinner Scot McKnight med sitt jobb?

Han kastade ut en fråga till ett annat pastorer häromsistens:

"If you could start all over again, knowing what you know now, what would you focus on? Or, if you gave a young pastor some advice, what would you tell him or her to focus on?"

Alla svar finns att läsa här, men jag fastnade för den från John Ortberg, pastor i San Fransisco, (ett utdrag):

"If I could begin ministry all over again, I would spend time seeking to become a healthier person, emotionally and spiritually---

If I could start all over again, I would spend more time in solitude getting ready for ministry. I would have spent more time getting feedback from people who knew me best. I would try to walk through the pain of letting go what I thought I needed to do and who it was I thought I needed to be so that I could have served with more freedom and effectiveness."

Jag avundas inte kyrkliga ledare. Jag försöker att inte beundra dem heller. Men jag känner stor respekt för dem som erkänner sina svagheter.
Och jag känner stor tacksamhet inför dem som tar på sig en ledarroll och vågar gå in och försaka så mycket för att leda oss andra vilsna får.

En som säkert känner att hon måste börja om från början är Kyrksyster. Mycket har hänt, det finns att läsa på hennes blogg.
Mitt i allt det svåra försöker ändå Kyrksyster sig på att göra det som har karaktäriserat hennes blogg; att presentera och försvara kristen tro på ett förståeligt och ödmjukt sätt.
Hon bekymrar sig över att sympatier för hennes situation kan låta så här: "...Ja, se där hur ond Gud och kristendomen är."

Kyrksyster replikerar:
"Det gör mig ont att det som drabbat mig blir ett vapen i handen på trons motståndare---
Det som händer mig händer därför att människan visar sig i sin prydnad. Högmod, prestige och makt är ett problem för alla människor. Det spelar ingen roll vilken ideologi eller livsåskådning hon har. Människan är fallen i synd."

Hur skulle du svara på ett liknande påstående, som egentligen är en variant på hur kan du tro när världen är så ond? (Alternativt: Hur kan du tro på en god Gud i skuggan av jordbävningar i Kina och orkaner i Burma?)

Vad skulle du koncentrera dig på om du skulle "börja om från början" (du behöver inte vara kyrklig ledare för att svara) ?