Ska vi fika?

Inga-Lina har upptäckt att det fikas för mycket i hennes liv, blogg och romaner.
Det får mig att tänka på hur svårt det alltid har varit för mig att förklara för ickesvenskar var fika egentligen är. Och jag ber om ursäkt i fall det verkar som om jag stjäl Inga-Linas blogginlägg. Spinner vidare, skulle jag vilja säga...

Wikipedia ger intressanta synpunkter och jag finner att fika var ett ord som ingick i månsing, dvs knallarnas hemliga språk.
Vet du inte vad knallar är? Jo, kringresande handlare från Västergötland, kanske i första hand Marksbygden (och där har jag jobbat, så jag känner till trakten).
Och fråga mig inte varför knallarna hade behov av en hemligt språk.

Fika är en sk. backslang, en ombildning av ordet kaffi, som kaffe kallades i vissa dialekter förr.
Kaffe kommer från arabiskans qahwa [qɒhwæ] och det uttalas faktiskt på ett sätt som liknar svenskans kaffe, (det var något av en aha-upplevelse på en av mina första arabiskalektioner i Damaskus). Engelskans och holländskans coffee är lite ute och cyklar alltså.

Och vi vet ju alla, att nuförtiden behöver ju inte alls kaffe ingå i fikat, för mig är fika ofta förknippat med te och där närmar vi oss engelskans high tea-tradition.

Numera, när jag är i Göteborg, så fikar jag gärna med en stor cappuccino. Jag är kosmopolit, som ni kanske vet redan.

I romanen jag filar på, förälskar sig huvudpersonerna i varandra över en cappuccino och gigantiska kanelbullar, intagna på ett kafé i Haga i Göteborg. Jag vet inte om jag ska låta dem fika ihop så mycket mer, se Inga-Linas inlägg...

Kaféet med de ENORMA kanelbullarna lär finns kvar(alltså inte bara i mitt socionomstudentminne, början av 90-talet) och heter Kafè Husaren, men jag borde kanske rekognosera nästa gång jag är i Göteborg.

Så här står det i alla fall på Husarens hemsida:

"Hagabullen har sedan slutet på 80-talet bakats i våra lokaler och avnjutits med behag av både studenter, turister och vanliga göteborgare. Vår speciella kanelbulle har blivit vida berömd och sänts både till Schweiz och London. Den är omskriven i många europeiska tidningar och visad i flertalet tv-kanaler. Idag har den blivit en självklar bild av Haga."

I Holland finns det inget som liknar fika, de tycker det är lite egendomligt att vi svenskar ska sätta i oss så ofantligt mycket till kaffet (sju sorters kakor, ni vet, i Holland får man bara en kaka till kaffet) däremot tycker de om att ta en borrel på eftermiddagen, som egentligen betyder att man dricker öl eller vin med tilltugg. Lite som spanskans tapas. Kanske en kvarleva från den tid Holland var ockuperat av de hemska katolska spanjorerna! Det var väldigt länge sedan, ska jag påpeka. Mycket längre sedan än när västgötaknallar gick runt på Sveriges vägar med sitt hemliga språk.

Inga gigantiska kanelbullar, men goda blev de i alla fall