Tackar och bugar...

... för utmärkelsen "I love your blog" från Inga-Lina, författare och poet, lärare i kreativt skrivande och bloggare (och Susan Howatch-fan inte att förglömma). Och försökskanin, dessutom. Stackare...

"Fullmatat, initierat och debattlystet",

säger hon om min blogg.

Det är värmande att läsa. Jag som tycker att jag går så på lågvarv, med vissa uppstickare.

Inga-Lina säger att vi som fått utmärkelsen inte ska känna oss tvingade att ge den vidare, eftersom hon själv hatar kedjebrev, men ändå gärna vill länka till bra bloggar.

Så känner jag också. Vilka bloggar jag tycker om att läsa är ganska uppenbart. Och jag vill gärna länka, för att visa uppskattning. 

Mina bloggkärleksförklaringar riktar jag till:

 Mackan Andersson, som kan bita ifrån med stor humor (senast i inlägget Tatuerings- och homosex posten. Jo, han kallar den så) och Emanuel Karlsten för att han sticker ut näsan (och hamnar i blåsväder ibland). Joachim Elsander, (Kolportören) för att han står för en teologi som ligger nära mina uppfattningar (och man hittar alltid lästips där). Sverige behöver fler pastorer som Joachim. Tro&Tänk lutar åt det hållet också (fast det länge har varit tråkigt tyst från Pastor Astor, som liksom jag har rötter i västkustmetropolen Stenungsund), Johan Stenberg är fascinerande med sin humor och sin resa från pingstkyrkan till Katolska Kyrkan (och att han dessutom är biolog och pysslar mycket med insekter, fastän han egentligen har lite småkrypfobi; är extra intessant...). 

Bästa "kyrkoledarbloggen" tillhör definitivt Stefan Swärd. Klok, men inte slätstruken. Z och Charlotte Therese, lysande kvinnor på blogghimlen, och katoliker båda två. (Var i hela världen hittar man fler bra kvinnliga bloggare? Nya tips?) 

Kyrksyster, inte att förglömma, har haft en jobbig tid bakom sig, men kommer tillbaka, var så säkra!

Sedan läser jag gärna bloggar som har med skrivande, böcker och bokutgivning att göra. Ann Ljungberg, Johanna Wistrand och Hans-Olov Öberg (inklusive Kalla Kulors egen hemsida, som egentligen är en blogg) är några. Och Inga-Lina förstås. Bokhora, bokbloggen på topp, helt klart.

Nu har jag snart länkat till hela blogglistan som ni kan se i vänsterkolumnen...

Jag läser inga bloggbästsäljare. Bloggar med en halvmiljon läsare måste det ju var något fel på. Eller så är det fel på deras läsare.

En blogg med något högre läsarsiffror är jag trots allt närmast sjukligt beroende av, inklusive kommentarerna (vet ingen som får så många anonyma kommentarer). Har sagt till mig själv att jag ska sluta kommentera där, känner mig så tjatig. Birger Schlaug vet ju ändå vad jag tycker, liksom. Behöver inte plåga hans läsare med mina åsikter också... Men ibland slinter jag på tangentbordet, det går inte att göra något åt det.

Snackar Birger partipolitik så hänger jag dock inte med alls, men det är kanske inte så konstigt, jag har varit borta från Sverige för länge. Men det gör han ju inte alltid, som tur är.

Många av er bloggvänner som jag nu har nämnt här ovan kröp ganska snabbt under skinnet på min bloggsjäl. Birger har hittills varit värst. Vet inte riktigt varför.

Nu ska jag avsluta min långa kärleksförklaring till er kära bloggvänner där ute i bloggosfären.

Snart har jag bloggat i två år. Det går upp och ned. Just nu ner. Så därför skriver jag kärleksförklaringar till er, för att muntra upp mig själv.

En sak vet jag; både bloggandet och bloggläsandet är jag numera beroende av. Lika bra att erkänna.

Till er som jag inte har nämnt; jag älskar er också!

----

Och ja, Inga-Lina. Jag SKA recensera Drottningflickan. Har inte fått tummen ur ännu...