Måndagar brukar vara sega.
Jag får intrycket att Refugens start är lite seg den också. Refugen.se är en kristen webradio. Att Mackans tjänster är nödvändiga är jag övertygad om!
Någon hade tydligen hört Van Morrison, något som jag missade, men Elvis har jag hört i alla fall. Alltid något, mja...
Tomas Sjödin läste också ur sin bok Eftervärme, och det var njutbart, jag vet ingen som är en bättre uppläsare av sina egna verk.
Jag skulle aldrig i livet kunna läsa upp något som jag själv har skrivit. Jag hatar att läsa högt.
Johan och Johanna Stenberg och några till har startat en ny blogg, där kan vi följa fyra ex-protestanters väg mot full gemenskap med Katolska kyrkan. Johan förklarar att de absolut inte vill vara en konkurrent till Aletheia, men genom att bara nämna Aletheia, så är det tydligt att den som vill ha ett sansat samtal om Katolska kyrkan, kan vända sig till den nya bloggen. Jag har stora förhoppningar, dels efter en viss besvikelse över Aletheias urspårning, men främst för att Johan brukar vara ganska bra på att locka till sansade diskussioner. Det ska bli spännande att läsa. Grattis till doktorshatten, förresten, Johan!
Litet tillägg: Jag kan inte låta bli att länka till Tuve, man kan faktiskt diskutera saker som om huruvida Maria förblev jungfru eller inte, på ett givande sätt.
Själv känns det som om jag har lite hjärnsläpp efter Hatar Gud sex-diskussionen, och efter att ha tillbringat helgen med att göra min "hemläxa" inför skrivarkursen i Sevilla.
Hjärnsläpp, ja, jag ligger lite med huvudet på bordet och undrar var jag ska finnas med mitt liv.
Här och nu antagligen.
Men det är så mycket jag vill. Så mycket jag skulle vilja lära mig, upptäcka, jag nosar runt nyfiken överallt, men har inte tid och ork att fördjupa mig.
Ärligt sagt, så är jag skitskraj inför skrivarkursen. Som jag står inför den slutliga domen; duger mitt skrivande eller inte?
Snart kommer jag att få veta om det finns några fler än gamla avdankade politiker, pensionerade präster och andra lojala bloggvänner som tycker om det jag skriver.
Jag sitter och funderar på vad jag ska göra när jag kommer hem med beskedet att det håller inte, mitt skrivande. Tycker att det är bäst att förbereda mig på det värsta.
Börja jobba? Studera?
Gissar att jag får skicka en demo-CD till dem eller något, så de får höra vad som går att göra.
SvaraRaderaMen jag tycker, på riktigt, att det där med humorn faktiskt är viktigt. Speciellt i den här vaniljkristna kanalen.
Jag tror dessutom att humorn hjälper oss att lyssna inåt, när den funkar som bäst. Och det är ju det som kanalen vill.
Skrattade högt åt uttrycket vaniljkristen, hade aldrig hört det förut, men då sade maken att "plain vanilla" på engelska betydde just det, ganska tråkigt och mesigt alltså. Eller nåt sånt...
SvaraRaderaLycka till med Demo-CDn, Mackan!
Kanske ska nämna ytterligare något. Jag har också snart tröttnat på Aletheia-gängets enögdhet.
SvaraRaderaOch jag är frikyrklig.
Jag skrev något om det under helgen - att man kanske ibland skulle höja blicken lite och försöka att inte bara i vartannat inlägg hoppa på RKK och i vartannat tala inåt, mot Pingstkyrkan.
Vill man kalla sig för "kristen tankesmedja" är det antagligen bra att ha lite större bredd än så.
Men det föll, av allt att döma, inför döva öron och jag känner att jag nog lämnar gapandet till de som gitter. Jag tycker idén med Aletheia var bra, men jag har tappat tron på den.
-
Måste ju också önska lycka till inför skrivarkursen. Själv har jag aldrig gått någon dylik, men så har ju mitt skrivande blivit därefter också.
Lycka till och Guds välsignelse, även i det!
Och Sevilla ska vara vackert, påstod en gammal arbetskompis därifrån, så jag får väl tro henne...
Inte ett dugg avundsjuk. Nej, då. ALLTID lika KUL när det går bra för folk, som jag brukar säga.
-
;)
En demo-CD skulle nog göra susen!!
SvaraRaderaSedan får du gärna lägga upp ljudfilen på bloggen! :-)
(Nu ligger det ett demoklipp uppe på bloggen... Vem som vill får ladda ner eller lyssna online.)
SvaraRaderaMackan;
SvaraRaderaVarför är vi så enögda tycker du? För att vi säger emot läror vi menar är totalt fel? För att vi just nu fokuserat mycket på Livets Ord? Jag har min bakgrund från LO, och har över 20 år bakom mig från rörelsen. Mina föräldrar är fortfarande med där, och MÅNGA intresserar sig och bekymrar sig för det som sker där! Eller retar du dig på alla pingstartiklar från Haggaj? Vi skriver om det som intresserar OSS, och självklart får var och en välja om de vill läsa eller ej.
Jag anser inte att det är enögt att fokusera på den nya ekumeniken i bla Livets Ord, för det är mycket anmärkningsvärt det som nu sker där. Ja, debatten om skökan är tjatig, och liksom Monica är också jag trött på den! Jag märker en trend bland en del katoliker och "enhetsvänner" att man ska vända sig mot Aletheia och stigmatisera oss så mycket som möjligt. Säger inte att varken du eller Monica gör det, men på en del bloggar använder man gärna mycket stora superlativ för att beskriva sina känslor gentemot oss.
Det kommer artiklar som handlar om mer än Katolska Kyrkan, Livets Ord och Pingst ganska snart, men låt mig få ställa er en fråga: Hur ser NI på den nya ekumeniken? Hur ser ni på en del av de läror vi debatterat på Aletheia, ex. transubstationsläran, Maria som himlens drottning, ikoner, Kristi ställföreträdare, klosterliv som "Guds Andes verk" den synliga enhetens mål som Rom etc. När jag debatterar/skriver om detta utgår jag från min bibel och det jag i mitt hjärta tror är rätt. Som Daniel sa i en kommentar: "Jag böjer mig inte för andra än Jesus!" Jag instämmer i detta.
Kritisera gärna oss, men vad är det som gör oss så fundamentalt enögda menar ni? Att vi inte vill blanda evangeliet med massa mänskliga och till dels hedniska traditioner? Anser ni oss som enögda för att vi inte vill kompromissa med vår tro? Är det något annat? Kanske ni sagt det på ett tydligt sätt tidigare och att jag missat det. Förlåt iså fall!
Var välsignade!
Andy:
SvaraRaderaNi får ha vilken inställning till RKK ni vill. Och ni ska naturligtvis blogga om det om ni känner är viktigt.
Men jag saknar, hos några som beskriver sig som "En kristen tankesmedja" något större bredd. I ämnesval, i ekumenisk bredd och, faktiskt, i ödmjukhet. Det är inte självklart att den karismatiska delen av kristenheten i varje fråga sitter på facit.
Försök att läsa det sista stycket igen, och läs inte in något mellan raderna. Jag bara säger att jag saknar lite bredd.
Ni lovar att blogga om fler ämnen, men det kommer inget. Det känns som "Och etta på heretikertoppen denna veckan är...", i varje bloggpost.
Jag funderar mycket över ekumeniska frågor. Vad håller på att hända mellan SMK och SvK? Vad händer mellan Metodisterna och baptisterna? Mellan EFK och Pingst? Alla de här grejerna går att se ur flera håll... Ett är att protestantiska kyrkor börjar överse med teologiska skillnader och att vi börjar hitta syskon i alla sammanhang. Eller så kan man se det som avfall från respektive kyrkas dogmer, praktiker (för att nu undvika ordet sakrament och sakramentssyn), för en urvattnad enhet där inget får sticka ut.
Jag skulle vilja läsa om den nya monastiska rörelsen och nu talar jag inte om Bjärka-Säby, utan exempelvis om det som det talas om på den "Radikalreformatoriska bloggen". (Det finns fler, iofs. Många är påverkade av Yoder's "Liv i församlingen").
Jag funderar över hur det passar in.
Jag funderar över hur vi väljer att organisera Guds församling. Historiskt sett har föreningsformen varit den enda möjliga, för frikyrkorna fick inte vara "samfund" i någon juridisk mening. Det gjorde också att församlingsmöte (årsmöte), styrelse och liknande blev som överallt annars i föreningslivet. Men det är inte nödvändigtvis mer bibliskt än dogmer om Kristi ställföreträdare, för att ta ett populärt exempel. (Nej, jag tror inte att påven är Kristi ställföreträdare.)
Jag funderar på om stiftelseformen är mer biblisk. Eller om vi nu, när det plötsligt finns en ny sorts juridisk form att organisera det hela i, kanske borde fundera lite friare omkring de här frågorna och vad som faktiskt är en struktur som speglar Bibelns beskrivning av Församlingen bäst.
Det finns en hel del andra frågor som jag funderar över.
Och nej, jag skriver inte under på de dogmer du räknar upp såsom katolska / ortodoxa. Men den karismatiska fixeringen vid tungotalet som tecknet (inte ett tecken, utan tecknet) på Andedop (ett ord som inte finns i skriften...) har ungefär samma skriftmässiga grund och teologiska djup.
Se inte detta som ett påhopp på era traditioner. Det är det inte. Det är bara några tips på fler frågor att ta upp. Som kan vara minst lika stora ödesfrågor för kristenheten i det här landet.
Kanske borde ni kanske rent av skriva lite om den bild av Jesus som ges av olika kristna medier. Dagen och Världen Idag, visst, men i radio, TV, webbradio (för att ta ett aktuellt exempel). Fundera lite över hur DET påverkar kristenheten i landet.
Jag tycker inte att ni ska sluta att skriva om RKK eller LO eller pingst. Men bredda er lite, för sjutton gubbar. För er egen skull.
Fundera över vad ni vill med bloggen. Om det är att vara en "Kristen tankesmedja" måste ni bredda er, ni måste smida fler tankar än att RKK är dålig och att LO / Pingst borde skärpa sig. Vi har hajat det nu.
Jag vill inte avsluta såhär, för det kan verka som jag är arg. Det är jag inte. Jag önskar er allt gott. Jag VILL att det ska gå bra för Aletheia. Jag tror att ni kan betyda något för den kristna delen av bloggosfären. Jag tror at ni kan bli till inspiration för vissa och en blåslampa i rumpan på andra. Det är bra. Schabbla inte bort det genom att framstå som ett gäng rättshaverister längst ut på kanten, långt ifrån de frågor som betyder något för oss andra.
Kram i Kristus. Love you guys. På riktigt.
(Men blir det ingen uppryckning så slutar jag läsa bloggen. Inte mer dramatiskt än så.)
Andy!
SvaraRaderaOrden om enögdhet får stå för Mackan, men jag tycker ändå att han har redogjort ganska bra för nödvändigheten av breddning.
Samtidigt kan jag förstå att ni på Aletheia skriver om det som känns viktigt för er just nu.
Jag kan också förstå frikyrklighetens tveksamhet inför katolska och ortodoxa kyrkan, två "ytterligheter" kan kanske inte mötas så lätt.
Vi är alla överens om att reformationen behövdes, men sedan dess har ju inte Katolska kyrkan "stått still".
Jag är också tveksam till en rad saker inom Katolska kyrkan, för att nämna något; helgonen (inte tillbedjan i första hand, utan det faktum att människor helgonförklaras, men det kan bli en sidodiskussion någon annan gång), prästcelibatet, ämbetssynen (men där är KK inte ensam om att inte ha prästvigda kvinnor, många frikyrkor tillåter ju inte heller kvinnliga ledare), en hel del lärosatser om Maria, påvens ställning och hierakin i övrigt.
Jag tycker visst att man kan diskutera sådant.
Vad jag har svårt för är tendensen på Aletheia (och kanske då främst bland de som kommenterar) att:
*Förutsätta att ekumenik innebär sammangående med Romersk katolska kyrkan.
*Att tro att närma sig katolska/ortodoxa kyrkan automatiskt innebär att man godtar alla deras dogmer och läror (nej, det kan ju faktiskt vara en hel del fel där, och det är klart att man ska reagera och diskutera om det)
*inte lyssna på det katoliker har att säga på om sin tro
Jag tycker det är bra att du är trött på hela Sköka-diskussionen, Andy, därför att jag tror att den har dödat mycket av den intressanta dialogen mellan katoliker och "övriga" på Aletheia.
Tyvärr.
Jag tror att Joachim Elsander sade något i en kommentar på Aletheia om faran i att demonisera sin motståndare. Det är precis det man gör när man drar in Sköka- resp Antikrist-tolkningen.
För katoliker känner sig trots allt väldigt tätt sammankopplade med sin kyrka, och att när man kallar kyrkan Sköka då känner sig nog många katoliker personligt påhoppade.
Allvarliga ord från Joachim, men jag tror de är sanna och vi måste ta faran för "demonisering" på allvar. Tänker alltid på Shane Claiborne och postern av George Bush som hans vänner hade hängt upp i taket ovanför hans säng för att skoja med honom. Men Shane lät den hänga kvar, för att alltid påminna sig själv om att Bush var en medmänniska älskad av Gud, och inte Antikrist.
Vad JAG tycker om enhet/ekumenik?
Jag tänker inte i första hand på enhet = EN kyrka UNDER påven i Rom.
Har svårt att se mig själv som katolik.
Men, stort MEN, jag vill kunna inspireras av katoliker och allt man har att finna i deras tradition. Gäller även ortodoxa kristna.
Det är en enhet som går utanför samfundgränser.
På samma sätt vill jag kunna känna enhet med tex. Livets ord-medlemmar och pingstvänner, utan att för den skulle okritisk anamma allt dessa olika kyrkor lär.
Jag har flyttat runt i många olika länder och stött på kristna från många olika sammanhang. Det är underbart att upptäcka att man har det fundamentala gemensamt, Jesus Kristus, och allt runtomkring egentligen inte är så viktigt. Först i en ärlig och öppen syskongemenskap kan man börja våga ifrågasätta och diskutera varandra olikheter (och eventuella fel...)Jag har stött på många kristna syskon i bloggosfären som jag har stora meningskiljaktigheter med,men som jag genom att jag försöker koncentrera på just syskonkärleken, kan ha en vettig dialog med.
Mer om Aletheia;
Vad du gjorde igår, Andy, när du tillrättavisade någon som hade sagt åt mig att "göra bättring", det tycker jag var helt sunt och rätt. Det uppmuntar en saklig debatt.
Dessutom har jag känslan av att många av de mest "hetska" debattörerna är väldigt dåliga på att läsa innantill eller de läser in saker som inte står. Ofta är det också mycket okunniga om "motståndarens" tro.(Men jag vet inte om den känslan är helt riktig, jag kan också läsa "fel" mellan raderna ibland :)
Det här blev långt...
I alla fall, jag önskar er välsignelse på Aletheia, jag tror att ni behövs därför att mycket av det ni skriver om har folk stort behov av att diskutera, men låt det inte bli slagsida.
Allt gott!
Vi tar till oss av den konstruktiva kritik ni kommer med, och i den mån båten har fått slagsida så kommer den säkerligen att rätas upp igen.
SvaraRaderaBåde du och Mackan förtjänar ett längre och bättre svar än detta, men just nu har jag gäster här hemma...
Bless!
...och nu finns min gästartikel (den första som inte handlar om RKK?) på Aletheias blogg.
SvaraRaderaOm någon var intresserad.
Om det finns fler som är urtrötta på "RKK är skökan"-posterna så går det att snacka med grabbarna. Skicka gärna en egen artikel till dem. De kan behöva lite kärleksfull hjälp att hitta ämnen.