Skrivklåda...

... kan jag inte påstå att jag har, även om jag borde.

Det har varit en ganska rörig vecka och det rent bokstavligt. Jag har mest ägnat mig åt att koka kaffe till hantverkare. Trevliga killar förresten. Dammet ligger i ett fint lager i hela bottenvåningen. Det ska bli skönt när det är klart. Köket alltså.
Nu är det såpass klart att vi kan använda spisen och ugnen. Men jag vågar knappt lägga något på den nya köksbänken eftersom den ska impregneras 5 gånger innan...
Äsch, jag ska inte trötta ut er med detaljer. Semlorna blir i alla fall inte bakta innan Fettisdagen.
Men en sockerkaka har jag gjort som jag ska bjuda killarna på.
När allt här är klart lovar jag ett "hemmahos" reportage från Monicas Nya Kök (jodå, det tillhör bättre hälften också, han har ju betalt det. Dessutom kan han vara en riktig gourmetkock, när han bara har tid).
"Hemma hos"- reportaget inkluderar nybakade bullar. Virtuella alltså.

Känner paniken långsamt stiga. Inte så mycket som hos Johan, antagligen. Lycka till, Johan! Håll i hatten när allt är klart, ifall det skulle vara snöstorm i Umeå!
Så jag ska inte kalla det panik.
Innan söndag ska jag ha trettio sidor klara ur min text inför Sevillakursen. Sevillakursen kommer närmare, nu mindre än fem veckor dit. Däremellan ligger sportlov i Österrike (inbokat sedan länge, tänk om jag bryter benet och inte kan åka till Spanien... Äsch, oroa er inte, jag är världens försiktigaste utförsåkare, åker bara blå pister!).
Dessutom ska jag svara på ett antal frågor inför deckarkursen jag ska gå, som läraren ska ha innan kursen börjar. (Jag skriver inte en deckare, men kursen vänder sig till alla som vill skriva spännande, och det finns alltid vissa spänningsmoment i mina berättelser. Jag vill gärna utveckla det mer.) Läraren bloggar här förresten och han presenterar sin kurs så här.

Vad säger ni om frågor som:

1. Hur beskriver du din berättarröst?
2. Vem ser du som läsare?
3. Vad vill du att läsaren ska känna?

Spontana svar:

1. Que?! (Kan någon av er beskriva min berättarröst ?!)
2. Hela världen!
3. Tårar, ängslan, glädje...

Skämt åsido...

I alla fall. Jag tror det blir lite dött här på bloggen ett tag framåt. Synd, när det börjar bli intressant.
Jag kommer igen, jag lovar.

Och jag känner skrivklåda komma bara jag sätter mig ner och börjar. Sitter nu författandet i baken eller inte?...

----------

Ps.
Det är 17 grader i Sevilla...