Det julevangeliet berättar om Jesus är knappast det som gör kristendomen unik i förhållande till andra religioner. Andra religioner berättar också om Gud (gudar) som kommer till jorden och blir människor.
Det är påskens händelser som gör ett liv i Kristi efterföljelse unikt i förhållande till andra livsåskådningar.
Ändå kommer man inte ifrån att det är barnet i krubban och firandet omkring det som har blivit den största kristna högtiden i många kristna länder. Störst med modifikation. För jag tror att det i mångt och mycket är kommersialismen som har gjort julen "större" än påsken. Och det är på sätt och vis religionssynkretism, som Joachim skriver om här.
Men man ska inte förringa julens budskap och dess stora under. För det är ju ändå så att i och med att Gud blev människa i Jesus inleddes början till något helt nytt. En helt ny relation mellan Gud och människor.
Ursprungligen tror jag inte att julens starka ställning i Noredeuropa beror på varken kristendom eller kommersialism, utan på att livet på våra breddgrader rör sig mellan mörker (jul) och ljus (midsommar).
SvaraRaderaI sydösteuropa är våren mycket mer känslomässigt laddat, och följaktligen påsken en större högtid, traditionellt sett.
Julens ökade betydelse internationellt tror jag man kan se som en del av globalisering, och kulturell amerikanisering.g
Intressant det du skriver, Daniel, och jag tror du har har rätt i mycket av det du säger.
SvaraRaderaJulen har ju också ersatt midvinterblotet, men påsken har ju inte ersatt någonting, följer inte den kristna påsken den judiska påsken? Har jag fel?
Sedan tror jag att kommersialism och kulturell amerikanisering har en hel del med varandra att göra.
Monika,
SvaraRaderaJag vill kommentera ang. Det du skriver om påsk.
“Grolier's Multimedia Encyclopedia notes (""): "According to the Venerable Bede, the name is derived from the pagan spring festival of the Anglo-Saxondess , and many folk customs associated with (for example, eggs) are of pagan origin." Other encyclopedias also note that long before Christ, this was the spring festival for this dess-idol under its various translated (..)” (citat från www.netzarim.co.il ; History Museum; Times And Seasons; Easter)
En logisk analys av de första århundradens document visar att Ribi Yehoshua (Messias) och hans efterföljare Netzarim undervisade och levde efter mitzwot (buden) I Torahn. Ett av dessa mitzwot finns i wa-Yi•qәr•â′ ("3 Mosebok") 18.3 och förbjuder firande av påsk.
Påsken har inte sina rötter i det som Ribi Yehoshua firade och som Netzarim firar, pesakh (skip-over).
Vänligen,
Anders Branderud
I praktiken är det svenska julfirandet en mix av Kristi födelse och det hedniska midvinterblotet. Den traditionella julmaten är inget annat än artefakter från vår hedniska forntid. Har vi för vana att fira gudstjänst under julhelgen är det den kristna hötiden, julklapparna har en luddig koppling till helgonet S:t Nikolaus. Under min barndom skulle julevangeliet läsas och Stilla natt sjungas när vi satt oss till rätta runt granen - och vi ungar höll på att förgås av ännu en försenande faktor innan vi fick börja slita papperen av de hägrande paketen...
SvaraRaderaNär det gäller påsken påminner jag om den stora striden på 600-talet mellan Rom och den keltiska kyrkoporvinsen. Kelterna ville koppla påsken till vårens ankomst tack vare sitt uråldriga förhållande til året växlingar. Rom hade ett centralt maktperspektiv på frågan och drev med våld igenom det gemensamma påskdatumet. Eftersom kelter och nordbor har samma förhållande till årstidsväxlingarna hade kanske påsken haft en starkare ställning här om maktstriden mellan Rom och kelterna den gången hade lösts på ett annat sätt?
Allan Willny