Igår ägnade jag mig åt att putsa fönster i köket och vardagsrummet, samt att hänga upp adventsstjärnor och ställa fram den svenska adventsstaken. Den sistnämnda är inte så vanlig här i Holland. Och sedan tycker en del att det är lite konstigt att hänga upp stjärnor och ställa ljusstakar i fönstret redan nu. De förknippar nämligen dessa saker med jul och dekorerar för jul gör man (traditionellt) efter Sinterklaas. Alltså efter 6 december.
Men det är ju adventsstjärnor, invänder jag. Men det begreppet är lite okänt för holländarna.
Dock har vår kyrka en adventsstake med fyra ljus och ett barn tänder ljusen varje söndag.
Men här sker nu en mestadels kommeriell förening av jul och Sinterklaas, och givetvis hänger juldekorationerna framme på gatorna redan nu.
Förutom att man traditionellt inte ger presenter på jul i Holland, så skiljer sig andra saker också. De vet inte vad en tomtenisse har med jul att göra. Skulle inte förstå varför svenskar dekorerar sina hus med tomtenissar på jul. Förresten förstår inte jag det heller.
Och skulle man berätta om att många svenskar har särskilda julgardiner, i alla fall i köket, så skulle de skratta. Svenska hem är mycket mer juldekorerade än holländska. Och då talar jag om reformerta hem. Hur katoliker har det är jag lite osäker på, men den reformerta traditionen håller tillbaka på prål och överdåd.
Den så vanliga julkrubban i Sverige är för många reformerta holländare "något som katolikerna har".
Men även det har förändrats. I min stad, som ligger mitt i det reformerta bibelbältet (mycket "gammalkyrkligt" och strikt till sin karaktär) har man varje år en "levande julkrubba" på Kaarsjesavond ("ljusafton", den tredje tisdagen i december, då julgranen tänds på torget och endast levande ljus brinner i stadshuset och alla hus runtomkring). Inklusive en riktig åsna, men exklusive en riktig bebis.
Mer om skillnader i svenskt och holländskt julfirande lite senare i december.
---
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar