Jag har varit inne på detta många gånger förut, men som sagt, jag tenderar att upprepa mig just nu.
Svenska Dagbladets Bitte Hammargren skriver idag ett läsvärt blogginlägg från Libanon, där hon bland annat talar om mötet med en ung amerikansk missionär från amerikanska mellanvästern:
"Vore det inte bättre att lämna religionstolkningen åt libaneserna själva? undrar jag.Här i Orienten har ju urkristendomen sin vagga. Östkyrkorna har djupa rötter".
Hammargren skriver inte om något svar från amerikanskan, bara att hon inte tror att muslimer och kristna har samma Gud. Det tror däremot Libanons kristna. De säger också att islam ska garantera dem och judar skydd, eftersom de är "Bokens Folk".
Samma uttalanden om "Bokens folk" har jag stött på i Mellanöstern. Av muslimer. Kristna och judar ska behandlas med respekt därför att de är "Bokens folk".
Mellanösterns kristna lider av den militanta och extrema islamtolkning som fått spridning under de senaste årtiondena.
Hammargren fortsätter:
"Mellanöstern är och ska vara en blandning av kulturer. Men USA:s militära närvaro i Irak har fungerat som en sockerbit på extrema salafister från Saudiarabien, Marocko, Algeriet - ja till och med för en vinddriven extremist från Brandbergen utanför Stockholm, den nyss dödade al-Qaida-mannen.De för en oförsonlig kamp mot dem som uppfattas som ”otrogna”.- Men vi är inte otrogna enligt islam, vi är ju Bokens folk, invänder min kristne vän i Beirut."
Hon säger också att en importerad annorlunda teologi från fundamentalistiska Mellanvästern kan bli extra bränsle för den sekteristiska brasan. Liksom saudisk teologiimport är dålig för svenska muslimer är amerikansk fundamentalism från Mellanvästern dålig för Mellanösterns kristna.
Jag reagerar också över den bristande respekt som många fundamentalistiska eller den sk. kristna högern har för Mellanösterns kristna. Både ortodoxa och katolska kyrkor anser sig ha sitt ursprung i den första kristna kyrkan. En kyrka som har överlevt tills nu, genom 2000 år.
Är inte det värt respekt? Borde inte missionen bedrivas annorlunda?
Är inte det värt respekt? Borde inte missionen bedrivas annorlunda?
Mellanösterns kyrkor verkar rentav bortglömda ibland. Jag vet av egen erfarenhet, många jag talar med i Sverige och Holland vet inte att det finns så många kristna i Mellanöstern, om några alls.
Kanske vet de att det finns kristna i Libanon. Men den svåra situation som Iraks kristna befinner sig i kom som en mindre chock för många.
Varför bryr sig inte Mellanösterns kristna syskon mer?
Personligen tror jag inte att USAs närvaro i Irak har gjort mycket för den Irakiska kyrkan.
Saddam Hussein var självklart en tyrann, ej att ursäkta på något sätt, men när hans makt försvann, tog andra chansen. Andra som är minst lika tyranniska som han.
Självklart är inte USA och allierade ansvariga för det våld som muslimska extremister utför mot kristna.Men jag tror att dess närvaro har underblåst "amerikahatet" och det lider de kristna av, enbart för att de tillhör samma religion som amerikanarna.
Kristna i Gaza och Västbanken, Syrien, Libanon, Jordanien och Egypten känner av samma sak.
Nu är det ju inte så att alla muslimer hatar USA, snarare tvärtom; största drömmen för de flesta i Mellanöstern, kristna eller muslimer, är att få ett sk Green Card. Men oviljan är stor också bland "normala" muslimer mot USAs inblandning. Mind your own business-känslan är stark. Och glöm inte att korstågen fortfarande är något som klingar extremt illa i muslimers öron.
Och i bakhuvudet finns givetvis hela tiden att det är bara en sak USA och västvärlden är intresserade av; oljan.
Och i bakhuvudet finns givetvis hela tiden att det är bara en sak USA och västvärlden är intresserade av; oljan.
Denna ovilja är ingen nytt som kom i och med Irakkriget, men kan härledas längre tillbaka i tiden, kolonialtid och korstågstid inberäknad. De senaste årens händelser har dock gett bränsle till brasan.
Lägg märke till att jag inte i en enda mening har nämnt Israel. Israel är värt ett kapitel för sig, men det ska jag inte gå in på nu, om ni ursäktar. Jag har valt att koncentrera mig på Mellanösterns kristna, därför att så fort man tar upp Israel så svänger diskussionens vindflöjel och de kristna kommer i skuggan. Igen.
För den lilla extrema grupp av muslimer, som står för en mycket mer oförsonlig tolkning av islam (inget tal om "Bokens Folk" givetvis) så har Irakkriget varit just vad Hammargren säger; en sockerbit. Som de har fått mycket energi från.
Att amerikanerna skickar unga naiva missionärer till Libanon, där de sekteristiska bålen flammar upp med jämna mellanrum, för att missionera för muslimer, är inte bara ogenomtänkt, det visar på bristande respekt. Samtidigt som det missioneras för muslimer, minskar den kristna befolkningen snabbt. Borde Västvärldens kristna inte oroa sig för det i stället? Fundera på hur kyrkorna i Mellanöstern kan få stöd på bästa sätt?
Är en omprioritering av missionsmedel kanske att föredra? Och ett annat tänkande måste till.
Jag vill gärna höra era tankar om detta.
---------
Uppdatering: Ledare i Göteborgsposten uppmärksammar detta.
Kyrkoruin på bysantisk tid, norra Syrien
Vi är överens!
SvaraRaderaJag har förvisso försvarat USA:s ingripande i Irak, och tror fortfarande att Irak som stat har tjänat på det; men det är ingen tvekan om att de kristna i hela mellanöstern har lidit av invasionen.
Jag brukar ägna hyfsat mycket tid att titta på GodTV och Kanal 10. Det talas mycket om mission, Israel och Islam. Däremot nämns nästan aldrig de befintliga kyrkorna, än mindre att vi borde stödja dem.
SvaraRaderaOgenomtänkta missionsansträngningar kan skapa problem, som de befintliga kyrkorna får bära konsekvensen av. Kristenheten skulle bli bra mycket fattigare om dessa gamla kyrkor skulle upphöra att existera i mellanöstern.
Tystnaden från "världssamfundet" är också talande.
Skam till sägandes har jag också blundat alltför länge.
Ett stort problem med den västerländska kristna missionen i muslimska länder är också att den i regel inte lyckas omvända särskilt många muslimer. (I länder som tillämpar sharialag är det för övrigt dödsstraff på att lämna islam.) I stället vinner man proselyter bland den minoritet som redan är kristna och som i de flesta fall tillhör kyrkor som har rötter i urkyrkan.
SvaraRaderaÄven Svenska kyrkan berömmer sig t.ex. av att man har en luthersk "systerkyrka" i Egypten. Vad man inte nämner är att denna kyrka är resultatet av luthersk mission, inte bland muslimer utan bland koptiska kristna.
Detsamma torde gälla för de flesta protestantiska kyrkobildningar i Mellanöstern: De består främst av personer som konverterat från någon av de urgamla orientaliska kyrkorna, vars ställning alltså ytterligare försvagas genom den protestantiska missionen.
Paradoxalt nog bidrar alltså den kristna missionen i Mellanöstern till att ytterligare försvaga de kristnas ställning.
Jag håller med; kristen mission i Mellanöstern bidrar antagligen till att försvaga de kristnas ställning.
SvaraRaderaI stället för att bedriva mission i traditionell mening, bör västerländska kyrkor stötta de orientaliska.
Beror motviljan hos protestantiska kyrkor på en djupt liggande ovilja mot den ortodoxa och den katolska kyrkan? En del av sanningen kanske.
Protestantiska kyrkor brukar ju inte "jobba ihop" med katolska kyrkan (tex i Afrika och Sydamerika). Kan vi förvänta oss något annat i Mellanöstern? Knappast, och det är oerhört tragiskt.
Leo, vi blundar nog lite allihop, jag också, som ändå har bott i området. Jag söker fortfarande en plattform för hur jag ska agera.
Opinionsbildning via bloggen är kanske en väg.
Hej,
SvaraRaderaJag håller med om det med att stödja kyrkorna på plats i stället för att missionera.. kristna från mellanöstern kommer alltid i skymundan, det är ett stort problem, de kommer i skymundan även när de lever i väst... många vet inte att det finns kristna i mellanöstern. Hur många gånger jag har inte blivit tagen för att vara muslim..?!