lördag 5 december 2009

Monicas adventskalender 5 dec - Sinterklaas



Nederländerna laddar för att fira St Nicolaus, Sinterklaas, igen. Affärsidkarnas försök att föra in julklappar har ännu inte slagit igen helt, och jag hoppas att det aldrig kommer att bli så.
Sinterklaas är en genuint holländsk sed (även om den förekommer i några andra länder också) och måste bevaras.
Personligen tycker jag mycket bättre om Sinterklaastraditionen än den svenska tomten, alt. Santaclaus, Father Christmas.

Så här skrev jag för två år sedan:

För att göra en lång historia kort; det vi kallar tomten, det som i andra länder kallas Santa Claus, Father Christmas, Julenissen, har sitt ursprung i en mycket typisk holländsk sed;
Sinterklaas. Ja, rätt ska vara rätt, Sinterklaas firas i några fler länder.

St Nikolaus, det helgon, som ursprungligen firades, var en biskop i Turkiet under 200-talet. Firandet av Sinterklaas lyckades överleva reformationen i Holland och firas idag med stort allvar. Och det sker inte under jul, nej, Sinterklaas firas på sin födelsedag, 6 dec, eller rättare sagt kvällen innan. Då får holländska barn sina "klappar" (alltså inte på jul). Sinterklaas släpper ned presenterna genom skorstenen.
De som inte längre tror på Sinterklaas (jag menar, han var så förfärligt lik min dotters kompis pappa, så jag undrar ju...) ägnar sig åt att göra Surprises, dvs man packar in en present som en surprise, de kreativa ådrorna flödar och presentinpackningen kan se ut precis som helst; en stor penna fick min ene son förra året och min dotter fick en käpphäst.

Men först ska Sinterklaas göra sitt intåg och det sker ofta någon gång i mitten av november. Det är då man har chans att se honom i levande livet.
Det är en glad fest, och inga Sinterklaasfigurer med fula tomtemasker inte; nej, här är Sinterklaas klädd som en biskop, helt i rött och med biskopsmössa och kräkla (stav) och allt. Han kommer med båt från Spanien (bor där av någon anledning, han reser inte från Turkiet...), rider på en vit häst och har också ett antal knektar med sig, Svarte Piets, som kastar pepernoten (pepparnötter, smakar som våra pepparkakor) till åskådarna. Ursprungligen hade Sinterklaas bara en Svarte Piet, som enligt traditionen var St Nikolaus afrikanske tjänare (jag antar att det är han som får åka häst och vagn på mitt lilla videoklipp). Med sig har Sinterklaas också Boken, där det står om barn har varit snälla eller stygga under året (vi känner igen tomtens "finns det några snälla barn").

Holländarna tog med sig Sinterklaasfirandet till Amerika, som gjordes om till Santa Claus och som hos svenskarna klonades ihop med gårdsnissen, Jenny Nyströms bilder och på den vägen är det. Så kom tomten till.

Av alla typiska holländska sedvänjor så är Sinterklaasfirandet definitivt det som jag lättats har tagit till mig. Varför? Jo, det firas seriöst, pompa och ståt och barnen fullkomligt älskar det. Hela veckan har barnen här sprungit runt i Svarte Piet kläder, och en och annan liten Sinterklaas såg man också. Riktigt små barn brukar vara vettskrämda för de svartsminkade Svarte Piets, som springer runt och kastar godis och lever lite rövare.
Dessutom gör det att man på julen firar den som verkligen ska firas. Här i Holland är julen mer en religiös högtid än i Sverige, så upplever jag det. Men nu försöker handeln införa kerstcadeaus, julpresenter, för att sälja mer, vilket kan få vem som helst att blir utshoppad av rent utmattning. Speciellt jag, som vill "hålla på traditionerna", dvs både de holländska och svenska, i vårt hem. Alltså; jag köper presenter vid två tillfällen...
Jo, jag vet, Sinterklaas har kommersialiserats, handeln har glada dagar. Men ändå, jag gillar Sinterklaas.








Denne Svarte Piet har anförtrotts Sinterklaas viktiga bok, där det står om barnen har varit snälla under året som gått eller inte. (Undrar vad svenska Humanisterna hade tyckt om det holländska Sinterklaas-firandet?)

7 kommentarer:

  1. Tack för dessa upplysningar! Du har visat mig något intressant som jag inte hade den blekaste aning om. Det enda som retar mig är att jag inte visste detta redan i torsdags, när vi tog upp traditioner med konfirmanderna. Att bli klar över olika folks traditioner är nog ett oslagbart sätt att få lite distans till allt det hemvana som vi ibland kan känna oss milt sagt frustrerade inför. Tack igen!

    Allan Willny

    SvaraRadera
  2. Har du (Monica) någon aning om varför Sinterklaas, en katolsk biskop i full ornat, är så populär i just Holland, som ju historiskt sett har präglats av reformert tro?

    SvaraRadera
  3. Falstaff, nej, faktiskt inte. Det är helt enkelt ett katolskt helgon som överlevde reformationen. Märkligt.

    Inte ens i Sverige överlevde St Nikolaus. Vår kära halmbock, som innan tomten gjorde sitt intåg kom med presenterna, tillhör St Nikolaustraditionen, tydligen hade han en getabock.

    Det är kanske viktigt i sammanhanget att Holland endast till hälften är reformert, det finns lika många katoliker som protestanter. Katolikerna bor traditionellt i söder (där firar de karneval) med även där jag bor, i det reformerta bibelbältet, finns gamla katolska byar insprängda.
    Numera är denna uppdelning mer uppluckrad.

    SvaraRadera
  4. I Sverige överlevde St Staffan och Sa Lucia. Det kan ju också synas märkligt med tanke på den religiösa förföljelsen.

    Magnus Nyman skriver i sin bok "Förlorarnas historia" att St Nikolaus-kulten var så stark i Sverige att den protestantiska politiska eliten var tvungen att uppmuntra Lucia-firandet för att folket skulle släppa St Nikolaus.

    Men nog hade vi mycket hellre haft kvar Nikolaus-kulten än den förvrängda Luciaförnedringen vi har idag?

    SvaraRadera
  5. Johan, intressanta uppgifter.

    Jag är ingen Luciaexpert, men jag har känslan av att dagens Luciafirande har så lite med ursprunget att göra. Och traditionen är så ung, inte ens hundra år (ungefär som tomten).
    Har den verkligen "överlevt" på samma sätt som St Nikolaus i Holland? Jag tror mer på "återuppstått".

    SvaraRadera
  6. S:a Lucias festdag i helgonkalendern är och har säkert alltid varit 13 december.

    Hur firandet har utvecklats har jag ingen aning om, men Nyman är trots allt professor i idéhistoria så han borde ha koll. Vad jag förstod så hade Lucia ingen större festdag än andra helgon före reformationen, utan blev uppblåst i samband med att man försökte få bukt med St Nikolaus-kulten. Men det är ju inte säkert att firandet har sett likadant ut hela tiden och i hela landet.

    Hur länge har man förresten firat St Nikolaus på nuvarande sätt i Holland? Firar även katolikerna på samma sätt? Det skulle nästan förvåna mig - Nikolaus var ju biskop i Turkiet och hade inget med Spanien att göra.

    Vi firar den helige Nikolaus i Katolska kyrkan i Sverige också. Barnen brukar ha paketbyte och någon klär ut sig i biskopskläder som Nikolaus. Däremot anordnas vad jag vet inte några luciatåg av protestantiskt slag av KK. Åtminstone pepparkaksgubbar och tomtar torde vara bannlysta. :)

    SvaraRadera
  7. Johan, verkar vara en intressant bok!

    Har ingen aning om varför Sinterklaas "kommer från Spanien". Det är lite svårt att säga vilka av traditionerna runt Sinterklaas som kommer från katolsk tid och vilka som är lite mer moderna.

    Du rätt om 13 dec och Lucia givetvis, men jag menar mer utformningen av Luciafirandet, det är väl inte så gammalt?
    Med gammalt menar jag mer än 100-150 år...

    SvaraRadera