President Elect Barack Hussein OBAMA

Nej, jag har inte suttit uppe i natt och följt valet. Inte heller satt väckarklockan på 05.00. Men konstigt nog vaknade jag av mig själv strax efter fem. Sedan fick jag ett SMS från ett holländskt nyhetsprogram. Jo, man kunde beställa ett sådant.

Obama hade vunnit. Valdeltagandet är antagligen rekordhögt.

Trekvart senare var vi båda vakna och satte på teven (jo, vi är så där hemska att vi har en TV i sovrummet...). Fixade te och såg direktsändning av Obamas segertal från Chicago. Tårarna rann i kapp med Jesse Jacksons. Faktiskt. Gick och väckte dottern för att jag tyckte att detta skulle hon se och minnas. När historia skrivs på ett positivt sätt (annars minns ungarna bara flygplan som flög in i höghus och hur ambassader bränns ned för att någon har ritat något dumt).

Det var fantastiskt att se alla människor där i Chicago, unga, gamla, med olika etnisk bakgrund.

Jag vet inte om Obama kan infria alla vackra löften. Få presidenter har kunnat infria alla sina löften.

Men ändå kändes det som om man var med och skrev historia.

Många säger nu att det var inte hudfärgen som avgjorde. Enligt undersökningar avgjorde finanskrisen. En kandidat som tydligen har sagtatt han inte vet mycket om ekonomi tar inte hem poäng. Inte heller att han var sjuttiotvå. McCain i sig är värd respekt, men han tillhör trots allt det gamla gardet. De unga vill ha något annat (Valdeltagare i åldrarna 18-44 utgjorde 47% av väljarna och röstade med stor majoritet på Obama). Andra undersökningar talar om Palin-effekten. Utan Palin hade det gått ännu sämre för McCain.

Men oavsett det. Det är lätt att glömma att när Obama föddes hade "svarta" inte rösträtt i USA. Det är mindre än femtio år sedan. Nu har de röstat fram en man vars mamma var "vit" amerikan och pappa "svart" afrikan.

Folket i världens mäktigaste demokrati har sagt sitt. Ordentligt. Säga vad man vill om USA, jag är ofta kritisk, men landet imponerar på mig just nu.

Vad betyder valutgången för Mellanöstern?

Bitte Hammargren, SvDs mellanösternexpert, har lite att säga om det:

Först av allt stärker den synen på USA. Hade Obamas fantastiska segertåg till Vita huset varit en skapelse i filmens värld, hade människor tyckt att det varit för sentimentalt, för överdrivet. Men nu är det verklighet och Obamas tonläge, hans budskap om att USA:s styrka ligger i idéerna, inte i vapenmakt, kan bryta udden av mycket av USA-hatet i Mellanöstern. Det är klart att det inte kommer att få de mest hårdföra jihadisterna att ändra sig, men det finns andra grupper som kan påverkas.

Vidare:

Som symbol för att USA kan förändras är han oöverträffad. Men i Mellanöstern är man ändå skeptisk, man vet att institutionerna ofta är mäktigare än individen. Man vet att presidenten kan bli kringskuren av intressegrupper och institutioner, av kongressen och lobbygrupper. Men att USA har fått en president vars pappa var muslim, en president som heter Hussein i mellannamn, en man som är afroamerikan har enormt symbolvärde. Och hans förnamn, Barack, betyder välsignelse på arabiska.

Bildkällor: Al Jazeera