onsdag 27 juni 2007

Arga unga muslimska män och yrkesdemonstranter

ARGA unga män (?) tänder på norska ambassaden i Damaskus



Lite extra brasa i trädgården så ser det häftigare ut på film och bild


Per Gudmundson skriver på ledarplats i SvD om arga unga muslimska män som verkar återkomma på medias bilder. Alltså samma person vid olika tillfällen. Förbluffande, men kanske inte förvånande bilder.
"I själva verket slås man av tanken att nyhetsbyråerna aktivt söker upp samma extremistgäng varje gång dramaturgin kräver arga muslimer. Och att vi aldrig får veta vad de andra muslimerna tycker," skriver Gudmundson.
Alltså, media utnyttjar arga unga muslimska män för sina syften, (vilka?).

Andra har också använt arga muslimska män för sina syften. Låt mig ge ett exempel, kryddat med ovanstående auteniska bilder, tagna av en kollega till min man från hans balkong. Vi bodde femtio meter från norska ambassaden åt andra hållet, men bilderna tagna från oss blev liksom inte riktigt lika bra...
Det första vi lade märke till på vår gata i Damaskus (delad med bland annat ett språkinstitut i arabiska för utlänningar, en flickskola, en berömd moské, tyske ambassadörens residens, Indonesiska ambassaden och... Norska ambassaden) var att det var mer poliser än vanligt. Rätt så mycket poliser, faktiskt.... Sedan kom kravallpolisen. På min fråga om det var något problem, fick jag ett leende från en polisöverordnad; "No, madam, no problem!"
Vad gjorde jag? Gick in på Aftonbladets, BBCs och CNNs hemsidor. Fick reda på att demostranter satt eld på danska ambassaden inne i stan (svenska ambassaden låg i samma byggnad).
Hmm. Kanske dags att packa en väska och se till att passen ligger redo.
Vita lögner för barnen.
"Mamma, är du rädd?"
"Nej..."
"Demonstranter" dyker upp, tänder på norska ambassaden och kravallpolisen står i jämnhöjd med vår port och bara tittar på.
Vi började fundera. Hur kommer det sig att demonstranterna finns på vår gata så kort tid efter det att de har fjuttat på danska ambassaden, fem kilometer bort. Har de promenerat? Tagit en taxi?
Knappast. Senare visade det sig att de var ditkörda på lastbilsflak. Faktum var att polis och brandkår var på plats vid norska ambassaden innan demonstranterna hade kommit dit.
Ytterst välplanerat alltså. Med regimens goda minne, givetvis. Inte ett skott avlossades. Inget gjordes för att hindra demonstranterna tända på.

Vi hade en stark känsla att någon ville sända ett budskap till Väst: "Se vad som kommer att hända om ni ger er på oss, så som ni har gett er på Saddam Hussein. Syrien kommer att tas över av islamister, och det är det väl ingen som vill?..."
Om det nu var så, då fick de sannerligen ut sitt budskap. Attackerna på norska och danska ambassaderna var ju en världsnyhet.

De arga unga muslimska männen? Vid attackerna mot danska konsulatet i Beirut, 11 mil bort, dagen efter, gjordes anklagelser att demonstranterna var ditbussade från Syrien...
Nu brukar Libanon alltid skylla på Syrien, men faktum var att jag funderade på om det inte var sant...
Och vad tyckte de egentligen, de arga unga männen?
De övriga, drygt femton miljoner, med muslimsk tro i Syrien, vad tyckte de?
Varför blev det demonstrationer i Syrien och inte i tex. Egypten?
Frågor, frågor...
-------------
Tack för att du länkar, gudmundson.


6 kommentarer:

  1. Frågan är varför dessa arga män inte är ute och demonstrerar när hamas avrättar folk på gatorna i gaza efter deras maktövertag,eller mot den etniska rensningen i dafur. Fast samma fråga borde väl gälla islamiska organistioner i sverige samt svensk vänster som så gladligen sluter upp så fort Israel eller USA gör nått men är märkbart tystlåtna när det gäller övergrepp från muslimskt håll.

    SvaraRadera
  2. Hade inte precis förväntat mig att just dessa arga unga män protesterar mot just det...

    Vad jag undrar är vad alla andra "vanliga" muslimer tycker.
    Det är så tyst från dem.

    Eller är det så att de kanske inte får "plats" i media. Där finns kanske bara plats för arga unga män...

    SvaraRadera
  3. Låter som en beskrivning av de spontana demonstrationer som brukade förekomma i bl.a. gamla Sovjet.

    Dom började alltid med att lastbilar körde fram med folk och material för att täcka över fönster m.m. Sen kom polisen och därefter demonstranterna. Sen tjoades det och kastades färg m.m. på husfasaderna ett tag. När sedan demonstranterna lämnat platsen kom samma lastbilar med folk och material för att tvätta fasaderna.

    Spontant så det stod härliga till.

    SvaraRadera
  4. Det är många som kommenterar SvD:s ledare idag, och ditt inlägg med ögonvittnesskildringen är definitivt det mest läsvärda av dem.

    Det verkar inte spela någon roll hur många ambassader Bashar al-Assad bränner ner och hur många libanesiska ministrar han spränger i luften - han har knappast något att frukta från oss i väst ändå. Alternativet till det sekulära styret är troligtvis något ännu värre.

    SvaraRadera
  5. Johan, jag måste erkänna något, jag har en "soft spot" för Bashar!
    Han verkar väldigt trevlig, reko kille, nästan försynt... :)
    Han ger ett nästan lika reko intryck som Jordaniens kung Abdullah...

    Men jag tror inte Bashar håller koll på maktskiktet under sig, det gamla gardet,pappas gamla kompisar alltså.

    Faktum är att det sekulära styret skyddar minoriteterna, inkl. alawiter dit Assad själv hör, men också druser och kristna.
    På grund av detta har Syrien länge ansetts vara det land i Mellanöstern som är "lättast" att leva i för kristna, mycket "lättare" än tex Israel.

    SvaraRadera
  6. Till alla som undrar; Det där om Bashar och "soft spot" var ett skämt givetvis, men man kanske inte ska skämta om så allvarliga saker. VERKAR reko sade jag, det kan väl vem som helst räkna ut att han är insyltad. Eller så är han en marionett, vad du vill.

    Men jag kommer ihåg en gång när han intervjuades av CNNs Amanpour, då var han hemskt nervös och man tyckte nästan synd om honom.
    NÄSTAN, sade jag.

    SvaraRadera