Det är bara det att det inte finns några bevis på att det är fler naturkatastrofer nu. Inte jordbävningar i alla fall (man kan diskutera om människoorsakade (?) klimatförändringar påverkar).
Jorden har alltid bävat och spytt ut lava. Det är bara det att nu vet vi om det nästan samma sekund som det inträffar. Och vi kan se omfattningen via media på ett annat sätt.
Jag var tonåring i kalla krigets slutskede. Av ren skräck gick jag med i Svenska Freds i början av åttiotalet och gick i stora fredsmanifestationer. Ända tills jag började fundera på vad Hare Krishna- resp. kommunistdeltagaren intill mig menade med fred.
Minnet av detta ger mig lite kalla rysningar. Speciellt om jag hör Sting sjunga "I hope the Russians love their children too...".
Med bakgrund av den tidens politik var det inte så konstigt att man trodde på en eskatologi
a´ la "som en tjuv om natten". Människan hade själv drivit världen till randens brant och snart skulle Gud rädda sina trogna genom att "rycka upp" dem från detta elände (sedan skulle Jesus komma tillbaka på ett eller annat sätt, men hur det i detalj skulle ske minns jag inte så bra). Jorden skulle gå under och de trogna skulle komma till himlen.
Nu vet jag inte om det är så bättre nu, trots att vi inte har något kallt krig. Titta på detta på UrPlay (Kunskapskanalen) om du vill få lite skrämselhicka.
Dock har jag en annan eskatologisk syn på den yttersta tiden.
Jag tror inte att jorden att kommer att gå under, jag tror att Gud kommer att återupprätta den. Han har inte övergett sin skapelse.
Något uppryckande tror jag inte heller på (väldigt svaga bibliska ord om detta, totalt misstolkade). I stället kommer Jesus att komma tillbaka till oss.
Jag är inte alls säker på att det kommer att ske inom en "snar framtid". I princip tror jag att Jesus kan komma tillbaka idag, i morgon, om tio år, hundra år, eller hundratusen år.
Det är inte upp till oss att spekulera när han kommer. Det är inte heller upp till oss att "vara beredda" (även om jag håller med om att vi ska vara "beredda").
Vår uppgift är att vara Guds kyrka på jorden och verka för hans rike. Med allt vad det innebär.
Bra sagt!
SvaraRaderaFrånsett att jag håller med dig, Monica, tycker jag att det är viktigt att påpeka en sak om de eskatologiska utsagor du hänvisar till i det här inlägget. De är nedtecknade under en tid då de kristna var förföljda av det totalitära romarriket. Blev de arresterade fick de genomgå ett test som bestod i att tända upp rökelse framför kejsarens bild. Om de vägrade slängdes de för vilddjuren. Att hålla stånd mot plågsam tortyr har aldrig varit lätt, och de ord som nutida dumfundamentalister tolkar bokstavligt hör helt enkelt hemma i den här kontexten. Den yttersta tiden vet vi inget om, och Uppenbarelseboken är farlig att läsa om man inte har all hästar hemma... Se min egen brottning med just den i romanen "Den stenlagda vägen". Framför allt ska vi ta Jesu ord om att INGEN vet utom Gud på allvar. Din slutkläm är viktigast av allt eftersom vi inte ska behålla tron för oss själva i tron att vi ska klara oss undan vredesdomen. Vi ska dela den vidare och vidare så länge världen står kvar, oavsett tidens tecken...
SvaraRaderaAllan Willny
Det du skriver är mycket viktigt, Allan!
SvaraRaderaAtt läsa eskatologiska texter utan sitt historiska sammanhang kan vara mycket vanskligt!
Fast det är ju inte som att världen blev global i förmiddags. Om man jämför med de senaste femtio åren då man med säkerhet skulle fått höra om alla katastrofer av den här omfattningen så är det åtminstone mitt intryck att det just nu är en våg av naturkatastrofer och konstiga saker som hänt under kort tid. Inte därmed sagt att man måste börja spekulera i eskatologiska frågor på direkten men jag tycker inte att argumentet "förr fick vi bara inte höra om det" är riktigt vattentätt. Stora naturkatastrofer i bebodda områden har nått omvärlden åtminstone de senaste hundra åren (inte en så lång jämförelseperiod iof men ändock mer än ingenting)
SvaraRaderaTea, vad jag menar är att informationen är så mycket mer omfattande, inte bara genom "gammelmedia". Youtube är fulladdat med tsunamifilmer. Filmer som vi för tjugofem år sedan aldrig hade sett.
SvaraRaderaMen några vetenskapliga bevis för att naturkatastrofer har ökat finns inte.
Däremot har ju jordens befolkning ökat och det bor fler i utsatta områden, alltså fler döda.
Japan, Kina, Nya Zeeland, Pakistan, Kalifornien, Chile, Haiti, Italien mfl områden har alltid skakat och kommer alltid göra det.
Man säger till och med att ett stort skalv i Tokyo eller San Fransisco är att vänta förr eller senare.
Mer fakta här från US Geological Service
Monica, jag ska nte kommentera det du skriver utan vill egentligen bara uttrycka min glädje över att du börjat blogga igen, även om du för närvarande kallar det smygblogg.
SvaraRaderaJag blev ledsen när du meddelade att du skulle göra ett uppehåll på obestämnd tid men kan förstå det.
Jag är en av dem som läst men inte kommenterat.
Allt gott i dina ärliga uttryck för tvivel och annat.
En annan Monica
Monica, kul att höra från någon som inte kommenterat förut!
SvaraRaderaSmygbloggar kan jag väl inte påstå att jag gör längre...
Men däremot kan jag inte lova att jag ska blogga lika intensivt EFTER fastan (jag har ju karaktäriserat detta som en fasteblogg). Vi får se.
Uppehållet har varit jättenyttigt.
Tänker mig att en del personer med åren har svårt att förlika sig med tanken att denna världen och de yngre kommer att fortsätta efter att dessa äldre själva har avlidit. Så de blir lite desperata, och ur denna desperation och dödsångest tror jag att en massa doomsday-predikningar kommer:
SvaraRadera"Redan Jesus sade att domedagen kommer, titta på den senaste jordbävningen/kriget, etc. Bäva månde ni!" Typ.
Och någon gång i framtiden kommer domedagsprofeterna på ett eller anant vis få rätt: Jorden går under/Jesus kommer tillbaka.
Alltså någon gång efter alla dessa årtusenden/århundraden av ständiga, dagliga "NU är det dags!"
/Cecilia