Det är nästan som om jag undrar om halva världen, inklusive bloggare, U2/Bono, prästen i kyrkan i dag och Gud har konspirerat mot mig.
Prästen i vår kyrka, som inte känner mig, ska jag tillägga, vi är ganska nya i kyrkan och församlingen är stor, predikade idag om tålamod.
Det var nästan så att jag förskräckt vred på mig. Ni vet, den där känslan av att någon tittar på en. Talar du till mig?
Otålig, jag det är väl det jag är antagligen.
Dagens tillrättaläggande:
Ifall någon hade missuppfattat mig; jag innehar ingen längtan att bli som Skytte, Bono eller Klein.
Jag vill bara vara mig själv...
Dagens bekännelse:
Jag har gett orättvisa kängor åt diverse kristna "celebriteter". På gränsen till elaka sparkar. Jag ber om ursäkt för det.
Givetvis är det så att vi har trösklar att ta oss över, var vi än befinner oss i livet, oavsett om man är framgångsrik eller bara "vanlig."
Självklart måste alla sträva efter att "skapa något utanför mina ramar", var man än befinner sig i livet.
Tack Skytte för en bra lördagskolumn. Det största felet med Skyttes lördagskolumer i SvD är att de bara utkommer varannan lördag.
MONICA: Klart du ska va rädd om skrivbordslådan... det är ju en skattkista. Själv menade jag så här: Du kan bara inte enbart lägga allt dit, tack. Det är så här du gläder oss andra med att publicera. En polsk Nobelpristagarinna gör likadant. Skytte är Skytte, Bono är bono och Klein klien jämfört med dig som är Monica Olsson Kolkman.
SvaraRaderaDag, visst fattade jag vad du menade. Att jag ska publicera. Nätet är bra att ha.
SvaraRadera