söndag 29 juni 2008

Internets interaktiva välsignelse

Vi kan nog vara ense om att Internet har fram- och baksidor. Det lurar mycket lurt nere i gyttjan.
Men Internet kan vara en välsignelse också. I alla fall om man ser det som ett redskap att använda. På det sättet är det inte annorlunda är böcker, tidningar, telefon, TV, radio, videofilmer, CD, Tv-spel, datorspel.... Används det fel så är det helt enkelt... fel.

När boktryckarkonsten fick genomslag förändrades världen. Internet har förändrat världen den också, onekligen.

En sak som är så fascinerande är den snabba interaktiviteten. Annat än att skicka långsamma brev. Och man kan inhämta så oändligt mycket information, från så många håll.

När jag var på skrivarkursen i Sevilla slogs jag av en sak; nästan alla som var där hade "hittat varandra" över Internet. Så också jag egentligen. Min historia såg ut så här;
Jag fick plötsligt en kommentar på bloggen därför att jag hade skrivit om Susan Howatch. Författaren Inga-Lina Lindqvist blev entusiastisk över att hitta en likasinnad och skrev en kommentar. Via henne hittade jag till en blogg som skrev om Skrivarkalenderns tävling. Och jag skickade in en bidrag. Och vann. Och hamnade i Sevilla. Där nästan alla hade hittat till Ann Ljungberg, författarcoach, förläggare och skrivarkursorganisatör, via Internet. Så också vår deckarkursmajje Hans-Olov. Och expolisen Micke Lundh, som fick coaching för sin nya bok av Ann.

Jag hittade till Emerging Church-rörelsen via Internet. Jag tror det var Emil som hade med ett litet Youtube-klipp med Brian McLaren, och sedan beställde jag McLarens böcker. Fortsatte med att ladda ner en massa föreläsningar med honom. Och det spann vidare. Nu lyssnar jag till Biskop Wrights klokheter och Rob Bells predikningar när jag står och stryker (strykning kan vara välsignad också...)

Igår tog nog interaktiviteten priset. Skrivarkurskollegan Cissi har fått de första 50 sidorna av utkastet till min roman. Så vi tillbringade kvällen med att chatta om texten. Hon hittade dessutom en massa fel och jag ändrade direkt i mitt manus. Två fönster öppna samtidigt, Messenger, med chattkonversationen, och Word, med mitt manus.
Jag måste säga att jag tycker det var urhäftigt!

Det är klart att det kan bli lite opersonligt ibland. Jag har en växande längtan att träffa flera av mina bloggvänner i verkliga livet. Får se vem som blir först. Kanske på bokmässan i september, om jag lyckas krångla mig dit.
Emanuel berättar på sin blogg om Dagenläsaren som tydligen tyckte att det där med att kommentera på Birger Schlaugs sommarblogg inte var något för henne. Så hon tog helt enkelt telefonen och ringde upp Birger. Och fick sin önskan uppfylld i Sommarbloggen idag.
Den tycker jag var kul...

Och vad jag kan minnas var Emanuels blogg den första sk. kristna bloggen som jag hittade när jag var grön som bloggare för så där ett och ett halvt år sedan.
Och jag hittade inte till Birgers vanliga blogg. Vad jag förstår var det han som hittade mig och såg till att jag hittade honom. Det hade något med ett inlägg om CS Lewis och kristnas lust att döda att göra. Eller något sånt.

Jag ler när jag ser tillbaka på det senaste ett och ett halvt året. Alla kontakter som via Internet har skapats, vänskapsband som har knutits. Indirekt har Internet fått mig till Sevilla och en givande skrivarkurs.
Och jag har lärt mig oändligt mycket.
-------------
Rekord i länkningar idag, tror ni inte...
-------------

5 kommentarer:

  1. Jag håller med dej Monica att Internet är en välsignelse när det används rätt. Själv skickar jag sällan brev, visst är det kul att man numera kan få en hälsning från en by i Vietnam ( via ett Internet-cafe), istället för ett vykort som kommer fram flera veckor senare.

    Bloggar har helt ändrat medielandskapet, nu kan vem som helst debattera vad de tycker är angeläget utan att tidningarnas insändareredaktörer eller tex. min egen samfundsledare S-G Hedin längre kan styra debatten. Här ett exempel om Monica tillåter. http://forumforfrihet.blogspot.com/2007/11/egon-berglund-till-fff-evangeliet.html
    Nu läser jag att Europaparlamentets kulturutskott har i ett sk initiativbetänkande föreslagit att alla bloggar bör registreras för att undvika att "felinformation" sprids på nätet. Förslaget är ytterligare ett exempel på den politiska elitens hisnande oförmåga att förstå den utveckling varur bloggosfären mynnar.http://www.europarl.europa.eu/news/public/story_page/058-31021-161-06-24-909-20080605STO30955-2008-09-06-2008/default_sv.htm
    Det mesta av betänkandet är ”att slå in redan öppna dörrar” enligt bloggaren Jnges kommentar av Ulf Bjerelds blogg. http://ulfbjereld.blogspot.com/

    SvaraRadera
  2. Har inte riktigt hängt med i FRA debatten, men det är med "felinformation" är ju också ett konstigt uttryck.
    Vi kan ju aldrig riktigt lita på att det som sägs i TV och skrivs i tidningar är "rätt" information.

    Detta är givetvis både tjusningen och faran med Internet. Du kan säga vad du vill, till vem du vill.
    Om man är så naiv att man tror att allt som skrivs är sant bör man givetvis inte befinna sig på Internet. Men det är lika naivt att tro att allt som står i tidningen är sant.

    En tjusning är att tidningarnas insändarsidor lite har förlorat sin roll. Istället för att lyckas ta sig igenom tidningens filter och få en insändare publicerad så skriver man en bloggkommentar. Den som vill läser.

    Givetvis skrivs det mycket skit på nätet. Men nu ligger ansvaret ännu mer hos läsaren att gallra, i stället för hos något redaktör på någon tidningen eller nyhetskanal.

    En annan tjusning är att alla som är intresserade av ett speciellt ämne kan snabbt kommunicera med varandra.

    Slutligen vill jag tillägga att jag fortfarande tycker det är roligt att få ett gammalt hederligt vykort...

    SvaraRadera
  3. Det nya EU-betänkandet gäller inte den svenska FRA debatten. Utan ett initiativ av estländska EU-ledamoten Marianne Mikko från Socialdemokratiska gruppen. http://www.europarl.europa.eu/news/public/story_page/058-31021-161-06-24-909-20080605STO30955-2008-09-06-2008/default_sv.htm
    Jag håller med dej Monica att det skrivs mycket osanningar på nätet , man måste läsa allt mer kritiskt än när man läser tidningar , men det är lättare att avslöja lögner genom att jämnföra flera nyhetskällor numera.
    Men jag tycker nog är det häftigare att få ett mail från Jerusalem istället för ett gammalt vykort?

    SvaraRadera
  4. Har inte riktigt hängt med där heller...

    Visst måste man läsa mer kritiskt på nätet.

    Jodå, snabba mail är häftigt. Men en riktigt vykort eller julkort är fortfarande kul.

    SvaraRadera