Egendomligt, men en av mina blogginlägg tycks ha försvunnit ut i tomma intet. Det var en kommenterar till NationalGeografics intressanta intervju med vetenskapsmannen Francis Collins. Collins talar om hur han kan få ihop sitt vetenskapliga arbete och sin kristna tro.
Läs den intressanta intervjun i sin helhet i National Geografic.
Jag vill gärna citera ett viktigt stycke:
"What faith has not been used by demagogues as a club over somebody's head? Whether it was the Inquisition or the Crusades on the one hand or the World Trade Center on the other? But we shouldn't judge the pure truths of faith by the way they are applied any more than we should judge the pure truth of love by an abusive marriage. We as children of God have been given by God this knowledge of right and wrong, this Moral Law, which I see as a particularly compelling signpost to his existence. But we also have this thing called free will, which we exercise all the time to break that law. We shouldn't blame faith for the ways people distort it and misuse it."
Fetstilen står jag för, jag tycker det är en vansinnigt bra bild.
Man måste hålla isär kristna och Kristus, men det är inte alltid så lätt. Det är inte alltid så lätt att vara kristen, men förebilder, negativa och positiva sådana, för andra, det förblir vi.
http://www.jesusmolnet.blogspot.com/
SvaraRaderaDen som tror i sitt hjärta = och då uppnår Guds kärlek. Ande och sanning.
Det är förstås så enkelt och svårt.
Ang vetenskapare så finns ju varning. Det är ju Guds vilja.
Man sätter annat före och äventyrar kärleken. Tex konsekvenserna på sikt.
Att uppnå kärlek är ju en livslång övning. Det är väl där vi döms.