... är jag fortfarande. I går var det som om jag hade lite baksmälla, orkade ingenting. Jag var helt slapp, speciellt i hjärnan.
Nyheten sprider sig långsamt och alla tycker det är jättekul. Min man tror fortfarande att han ska kunna gå i pension i förtid, därför att hans fru ska bli mångsäljande författare. Jag vet inte riktigt hur jag ska ta ned honom på jorden.
Jag ska bara på en skrivarkurs...
I Sevilla kanske, visserligen, men ändå...
Jo, Inga-Lina, jag ska åka till Sevilla, och Birger, nej, jag ska inte åka tåg, jag flyger... :)
(Egentligen hade det varit urhäftigt att åka tåg ända till Sevilla, men då hade jag nog behövt en vecka till...)
Nej, Dag, det blir ingen golf på Costa Brava...
Kanske är det dags att berätta lite om vad för tävling det är som jag har vunnit. I huvudsak handlade det om att beskriva sitt romanprojekt och vad man behövde hjälp med.
Detta är alltså mitt nya projekt, det har jag inte berättat om förut.
Ni kan hitta en slags prolog till berättelsen på min skrivarblogg, där får ni en liten introduktion till huvudkaraktärern Karin, men novellen på skrivarbloggen utspelar sig långt innan den nya berättelsen.
Här kan ni läsa lite mer om ungefär vad jag ska ge mig iväg på.
Jag kan välja mellan enbart författarcoaching (och mycket mer tid för skrivande) eller att vara med på deckarkursen. Eftersom jag bestämt hävdar att jag absolut inte skriver en deckare, så var jag först inte så pigg på deckaralternativet. Men sedan fick jag förklarat för mig att hela kursen är bredare än så, till att omfatta mer om att skriva spännande i allmänhet. Och eftersom min berättelse har ett spänningsmoment, så...
Och jag får lite extra coaching för just mitt projekt.
Nu vet jag inte exakt vad jag ska välja.
Vi får se.
Vi får se.
Nu får jag återgå till vardagen. Ska baka en tårta. Dottern fyller tolv år i morgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar