Intressant läsning, rekommenderas!
Bland annat ger Halldorf svar på en del frågor jag har haft.
Ett exempel:
"Vad gäller kvinnans ämbete så försvarar jag kvinnliga äldste som något inte bara teologiskt möjligt men pastoralt oumbärligt. Här skiljer vi oss från den katolska och ortodoxa traditionen, men detta hör inte till trosbekännelsen och är alltså ingen huvudfråga. De som inte accepterar kvinnliga präster accepterar ju inte heller mitt ämbete som pingstpastor. Här på Bjärka-Säby kan en kvinna leda nattvarden. Men eftersom det i gåvobrevet när vi fick slottet heter att detta ska vara en ekumenisk miljö har vi av respekt för andra kyrkor beslutat att de som leder nattvarden ska vara avskilda som pastorer/äldste eller präster i sin egen kyrka."
Jag kommer att följa artikelserien med intresse.
Här kan ni läsa vad jag tidigare har skrivit i ämnet:
Varför är man rädd för Peter Halldorf
Ikoner, Halldorf, avgudadyrkan och bildförbud
Mystisk mysticism?
Lite om klostret Deir Mar Musa i Syrien, som Peter Halldorf ofta besöker.
Jag har funderat över en sak. Ofta diskuteras protestantiska samfunds flörtande med Katolska kyrkan i bloggar. Nu senast på Aletheia. Med uppföljning här.
Man får ibland intrycket av att en del är rentav vettskrämda för ekumenik.
Förutom "ikon- och Halldorf debatten" sägs det lite om ortodoxa kyrkan. Det är lika gammal som den katolska och har ibland starkare rötter till den första apostoliska kyrkan, speciellt i Mellanöstern.
Maalula i Syrien,en kristen by där invånarna fortfarande talar arameiska, språket Jesus talade
Personligen är jag inte "vettskrämd för ekumenik" utan enbart oroad över om ekumeniken MÅSTE leda till att alla accepterar påven som överhuvud.
SvaraRaderamvh
Daniel
Det har blivit drag i Dagen sedan ES tog över rodret!
SvaraRaderaSnygg bild! Hoppas du skriver ver den är tagen. :-)
Johan: Jag får faktiskt hålla med. Själv har jag nyligen 'bytt tillbaka' från ViD till gamla hederliga dagen av samma skäl som du nämner.
SvaraRaderaKombinationen ES, Emanuel, Carl-Henric m.fl. har get Dagen en bredd och gjort den till en relevant kristen tidning. ViD som en gång i tiden var en frisk fläkt liknar mer och mer Pravda.
/Daniel
Daniel!
SvaraRaderaJag tror inte heller att du är vettskrämd av ekumenik!
Egentligen är vi väl inte klara på vad vi menar med det ordet.
Alla under påven i Rom?
Jag skulle ha svårt för det, men kanske inte i första hand för att jag skulle ha svårt att ha påven som ledare (han är ju trots allt "folkvald", precis som minsta lilla pastor eller församlingsledare borde vara).
Nej, flera andra orsaker, jag har nämnt en del i min blogg och andras (ämbetssynen bla).
Jag länkar till exempel på vettskrämdhet i inlägget.
Rädsla för det okända?
Nej, ekumenik är nog första hand för mig en dialog, men jag är inte helt klar med vad jag tycker, jag får återkomma till det.
Dialog där vi kan lära av varandra, inspireras, tillrättavisa varandra, med framför allt älska varandra.
Så tror jag att vi visar enhet över samfundsgränserna.
Sedan tror jag också att försök till ekumeniska samtal och handlingar, där det blir klart för omvärlden och alla som inte är kristna ATT VI ÄLSKAR VARANDRA och inte hela tiden tjafsar eller till och med gör varandra illa, ÄR ETT OERHÖRT STARKT VITTNESMÅL FÖR JESUS KRISTUS!
Det är nog många vi stöter bort från Kristus pga vårt inbördes stridande.
Johan!
Håller med. Heja Dagen!
Monica. Kan inte annat än hålla med. En stor fråga vid ekumenik är ju vem som befruktar vem. Alla samfund har ju något att ge. Som f.d. bibelskoleelev och massor av vänner inom trosrörelsen blir jag ju lite fundersam när t.e.x. Ulf Ekman blir mer och mer katolsk i sin undervisning. Predikningar om Maria som den eviga jungfrun och annat han 'lånat' av RKK får en del av oss att resa på ögonbrynen...
SvaraRaderamvh
Daniel
Daniel!
SvaraRaderaDet kan jag förstå.
Jag har varit borta lite för länge för att hänga med i LO och Ulf Ekmans "utveckling", jag minns bara båda två som oerhört oekumeniska, vilket jag hade väldigt svårt för.
Lite om det som jag skrev om att försöka frälsa sina medkristna, gällde också mina bekanta inom trosrörelsen.
Så jag tycker egentligen att deras ekumeniska strävanden är positiva!
Alla vill väl ha kyrkans synliga enhet på sina villkor...
SvaraRaderaPratar man med vanliga lekmän så inser man ju att de teologiska frågorna inte är avgörande. Det man värnar om är sina traditioner... Lite krasst tänker jag ibland att det är musiksmaken som är den stora frågan...(nu har jag sagt nåt dumt... tror jag...)
Kyrksyster. ;-)
SvaraRadera