Man kan nästan höra desperationen i Petrus röst.Jesus svarar att Petrus inte har någon gemenskap med honom om han inte får tvätta Petrus fötter.
Det finns mycket symbolik i evangelietexten för Skärtorsdagen. Man kan tolka den på olika sätt. Att förstå att vad Jesus gjorde, att tvätta sina lärjungars fötter, var något unikt, det förstår man. Vanligtvis tvättade husets tjänare, slaven, gästernas fötter. Nu satte sig Jesus och gjorde det.
Inte förrän jag bodde i Mellanöstern fick denna text en djupare mening för mig. Jag kunde tidigare inte riktigt se hur speciellt det var med att tvätta fötter. Jag visste att det var en sedvänja på Jesus tid och att han levde i ett dammigt land, men helt och fullt förstod jag inte.
Att leva i öknens närhet är dammigt. Smutsen når in över allt och man drar alltid med sig den in i huset med fötterna. Resten av kroppen är ren, men fötterna förblir alltid smutsiga.
Barnen tyckte om att leka i trädgården när vi bodde i Damaskus och svarta fotspår inomhus lämnade de alltid efter sig.
Att få tvätta fötterna innan man gick och lade sig på kvällen var härligt. Det spelade ingen roll om man var ren för övrigt, om fötterna inte var tvättade så var det rent ut sagt äckligt att gå till sängs.
Vem är den siste jag skulle kunna tänka mig att tvätta fötterna på?
Jag antar att det är den personen Jesus vill att jag ska tvätta fötterna på.
Visserligen var jag bara turist i Egypten under två veckor men det gav mig en uppfattning om betydelsen av att tvätta fötterna. Fast handtvätt var sannerligen också på sin plats där...
SvaraRaderaOch man begriper inte hur stora öknarna är förrän man ser dem.