måndag 21 januari 2008

Mer än lovligt galen

Ett av argumenten som man ibland hör från ateister är att de har svårt att förstå hur en välutbildad och intelligent människa kan tro.
Att det är fullkomligt ologiskt och vanvettigt att tro på en gud när världen ser ut som den gör, när Bibeln är så konstig och rentav grym och hur kan man tro på jungfrufödseln och under och uppståndelse. Det finns ju inga bevis.
Nej... det finns kanske inga bevis.

Först måste jag säga att jag har svårt att hitta något vettigt argument mot det första.
Ja, egentligen så undrar jag; är det lättare för en analfabet och lågintelligent att tro? Vet inte.
Men faktum är att en överväldigande majoritet av jordens befolkning tror på någon hög makt.
Väldigt många av dessa är både intelligenta och välutbildade. Så jag är inte ensam.
Hur går det ihop?

Kanske är det så att en majoritet av jordens befolkning faktiskt är mer eller mindre galen?
Jag har filosoferat lite tidigare om det här med det galna att tro på en Gud, som man egentligen inte kan närma sig, på samma sätt som man inte kan närma sig solen utan att förkolnas.

Intelligent och välutbildad, men egentligen ganska galen. Det är väl så man måste förklara det?

Samtidigt funderar jag på det galna i att förlita sig på en annan människa. För det är ju ändå det som äktenskapet innebär. Man förlitar sig, överlämnar sig till en annan.
Faktiskt förbaskat svårt ibland, det vet alla.
Ändå tog jag för ett antal år sedan just det steget, ut i det okända, full av förtröstan att någon skulle fånga upp mig, och det utan att tveka en enda sekund.

Varför i hela världen?! Det hade ju varit mycket tryggare att stå kvar och förlita sig på sig själv.
Varför gör man sådant?
Det finns väl ingen logik i att tro på kärleken, att känna kärlek? Vad har jag för bevis för att det kommer att hålla, att det är rätt? Vad har jag för bevis, annat än det jag själv känner? Och det är inte alltid så lätt att veta vad man känner.
Varför tror en välutbildad och intelligent människa på kärleken?
Mer än lovligt galen, är man nog ändå.

Härlig galenskap, måste jag tillägga.
Men be mig inte förklara den.

3 kommentarer:

  1. Jag tycker det verkar handla mer om vilja än om tro... människor VILL att det det ska finnas en högre makt och de VILL att denna högre makt ska ha vissa egenskaper.

    Att denna högre makts egenskaper helt saknar stöd i de "heliga" skrifterna verkar inte ställa till med bekymmer. För ärligt talat skulle jag vilja veta var bibeln ger bilden av den förlåtande allgoda varelse som de flesta "troende" säger sig tro på. Definitivt inte i gamla testamentet och knappast i nya heller.

    SvaraRadera
  2. Min teori om galenskap gick kanske inte riktigt hem...

    Jag vill bara säga att om min tro enbart byggde på vad jag VILL ska finnas, så hade den nog inte överlevt.
    Och om jag hade använt samma metod i mitt kärleksförhållande så hade det nog inte heller överlevt...

    Jag har inga större problem att hitta den förlåtande guden i Bibeln, speciellt inte i evangeliernas Jesus.

    SvaraRadera
  3. Tack för din kommentar angående min artikel!

    SvaraRadera