tisdag 8 januari 2008

Om när kristna ser ned på andra kristnas tro

En insändare i Dagen får mig att minnas mina tidigare erfarenheter av pingstvänner. Jag vet inte om insändarskribenterna är pingstvänner, men jag tolkar det så.
Jag hoppas alla läsare som är pingstvänner inte missförstår mig, jag vill inte generalisera. Dessutom tror jag att många kristna från andra (evangeliserande) kyrkor gör sig skyldiga till samma sak:
Man försöker frälsa sina medkristna.

Låt mig börja från början.
Någon gång i livet har alla kristna blivit frälsta, alltså blivit kristna. En del har en stark frälsningupplevelse, för andra har det växt fram.
Om vi inte bokstavligt tar avstånd från vår tro, så behöver vi inte bli frälsta igen.
Däremot behöver vi förnyelse i vår tro regelbundet. Om vi går in på villovägar behöver vi ledas rätt igen. Tidningen Dagen har varit full med exempel den senaste tiden på när det har gått fel.
Vi behöver omvändas från våra synder och vi behöver förlåtelse. Regelbundet.
Men jag tror inte att vi behöver blir frälsta igen om vi en gång har blivit kristna.

Vad har har sagt i den sk. ikon (och Peter Halldorf) debatten kan ni läsa här. Med fortsättning här och även här...

Dagens insändareskribenter (som faktiskt tar upp en hel del som jag håller med om, speciellt detta; jag har personligen svårt för påvens auktoritet, och med detta riskerar jag att stöta mig även med mina katolska läsare, inte bara pingstvännerna!) avslöjar sig genom att slänga ur sig en rejäl kråka på slutet.
"När pingstväckelsen kom till Brasilien genom de svenska missionärerna Daniel Berg och Gunnar Vingren under förra seklet bar de nyfrälsta före detta katolikerna ut sina ikoner på gårdarna och brände upp dem. Detta är exempel på den radikala kristendom vårt land behöver i kontrast till en andlighet som
skapar enhet genom att tiga om sanningen."
(Kursiveringen står jag för)

Notera att jag absolut inte motsätter mig den radikala i att bränna upp ikoner, om det nu var så att katolikerna i Brasilien tillbedde dem som man tillber avgudar.
Nej, det jag reagerar på är termen nyfrälsta, som kan tolkas så som om att människorna (som var katoliker) inte hade varit kristna innan.

När jag var tonåring hade jag vänner som var pingstvänner. Det fanns en tendens hos dem att lägga för mycket vikt på andedopet och då speciellt gåvan att tala i tungor. Om man inte talade i tungor var man inte andedöpt och då egentligen inte riktigt frälst.
Jag i min tur var ganska övertygad om att jag både var frälst och andedöpt, men detta dop hade inte inträffat vid något speciellt tillfälle. Gåvan att tala i tungor fick jag inte och har aldrig fått.Däremot mådde jag ganska dåligt av att mötas av attityden är det som hade skett med mig var inte riktigt tillräckligt. Min tro var inte tillräcklig. Jag hade inte nått ända fram.

Jag måste säga, att jag har sett denna attityd mot andra kristna i många sammanhang. Tyvärr väldigt mycket inom frikyrkan, trosrörelsen och den karismatiska rörelsen.
Som om vi som kristna kan se in i andra kristnas hjärtan och bedöma hur äkta deras tro är. Det kan ju bara Gud!
Nu menar jag inte att vi inte ska tillrättavisa våra syskon om vi tycker att de är ute och cyklar. Men vi ska akta oss väldigt noga för att antyda att våra kristna syskon inte är kristna.

Ännu en sak reagerar jag på i insändaren.
"Kyrkofädernas och andra postapostoliska kyrkliga ledares skrifter och tolkningar av Skriften ges ett utrymme framför den lokala församlingens rätt att under Andens ledning tolka Guds Ord."

Samtidigt använder skribenterna sig av David Wilkersons ord som om de vore sanning, därför att de tycker att hans profetia har uppfyllts.
Varför använder man sig av moderna OCH postapostoliska skrifter som denna utan förbehåll?




25 kommentarer:

  1. Om jag än håller med om att attityderna i vissa kretsar kan vara väldigt instängda, så är jag tveksam till din slutsats. Redan Jesus och Paulus förutsätter att det finns "falska" eller "sovande" syskon. Och det var ändå innan huvudfåran inom kristendomen blev korrupt på 300-talet.
    Själv tycker jag det är viktigt att dels ha med sig insikten om att det finns "kristna" som inte följer Jesus (personligen tror jag det är en förkrossande majoritet), men att göra preliminära och icke-slutgiltiga bedömningar, och att bedöma detta med kriterier som Jesus och apostlarna gett oss och inte annat.
    Jonas Lundström
    http://blog.bahnhof.se/wb938188

    SvaraRadera
  2. Jonas!
    Jag tror det är viktigt att se skillnaden mellan att leta rätt på bortsprungna får och att säga att de inte är får alls...

    SvaraRadera
  3. Hur ser du då på uttryck som "falska bröder" (Paulus) och att Jesus varnar för att många som bekänner hans namn egentligen inte tillhör riket? (Mt kap 7, kap 24-25)
    /Jonas

    SvaraRadera
  4. Jonas!
    Jag vill inte förneka att de finns, bara varna för att vi inte är de som ska peka ut dem. Att säga "jag känner er inte" överlämnar vi åt Jesus.

    Det med utgångspunkt att endast Gud ser in i våra hjärtan.

    Men visst är det så att vi "känner igen dem" på frukten ibland.

    Vad det gäller Paulus "falska bröder" behöver jag läsa lite mer om det för att ha någon uppfattning.

    Vad jag i mitt inlägg reagerade emot var tendensen hos en hel del kristna att "vilja frälsa sina medkristna" utan att egentligen ha någon insikt i hur innerlig deras tro egentligen är.

    Lite som exemplet: jag kan ju tycka att vissa saker katolska kyrkan lär ut inte stämmer överens med vad jag tycker är kristen tro, men för den skull ser jag inte på katoliker som några som behöver frälsas, dvs jag ifrågasätter inte deras tro.

    På samma sätt kan jag tycka att vissa saker som trosrörelsen lär ut inte stämmer överens med kristen tro, utan att ha en vilja att frälsa trosrörelsens medlemmar. Jag ifrågasätter inte heller där deras tro.

    Att vi alla är ute på villovägar ibland och behöver ledas tillbaka, är en helt annan sak.
    Att vi alla någon gång bär hemskt dålig frukt, är jag också övertygad om.

    SvaraRadera
  5. Ok, då är jag med mer på hur du menar. Jag tycker heller inte man ska bedöma människor ytligt och framför allt inte på grund av samfundstillhörighet. Jag håller också med om att den yttersta domen tillhör Jesus och att vi måste se upp så vi inte kommer i närheten av detta.

    Samtidigt tycker jag absolut att man måste få kritisera, även hårt, vissa trosuppfattningar och praktiker som man uppfattar strider mot Guds vilja.
    /Jonas Lundström

    SvaraRadera
  6. Jonas

    "Jag håller också med om att den yttersta domen tillhör Jesus och att vi måste se upp så vi inte kommer i närheten av detta."

    Tack för att du förstod vad Monica försökte säga.
    Det kan nog bli rena häxjakten om man ska peka ut människor på kroppsspråk, tystnad (att de inte talar i tungor) etc etc. Att dessa inte skulle vara kristna, är bara fördom, tror jag.
    Endast Gud känner en människas hjärta.
    Ingen annan
    :)

    SvaraRadera
  7. Z. Jag känner att jag pendlar lite fram och tillbaka i den här diskussionen. Nu känner jag ett behov av att poängtera att jag inte tror att tron är något osynligt och inre. En sann kristen är en människa som följer Jesus med sitt liv, som praktiserar Guds vilja.
    /Jonas

    SvaraRadera
  8. Till denna diskussion eller detta goda samtal om hur de frälsta färgas om av andra, som egentligen vandrar samma väg och har sin tro vill jag lägga en synpunkt: det finns ett begrepp/ord som jag upplevt som farligt i sin verkan och det är NITÄLSKAN. Föräldrar, syskon, vän till annan vän,: hela tiden ber och bönar och gråter och säger sig lida för att vederbörande ska bli frälst. Herren har inte bett oss att vare sig piska in eller nöta in omvändelse - var och en har fri vilja och bygger sin tro på eget möte med Kristus. När jag växte upp, i en missionsförsamlings-miljö. var jag utsatt för stark bevakning och en nitälskan som såg ut som ett hot mot min självkänsla. Jag kom loss och jag står närmre Gud än nånsin. Har någon kommentarer till detta med välment men ack så otaktisk (torrt men sant) "nitälskan". mvh Lennart P

    SvaraRadera
  9. Jonas!
    Jag har inga problem med att instämma i det sista du skrev.
    Men faktum är det stycket ur Matt. som du hänvisade till om frukten har fått mig att fundera mycket på vad som är god och dålig frukt, och för att spinna vidare på dina ord:
    HUR följer JAG Jesus med mitt liv, HUR praktiserar JAG Guds vilja?

    Det blir kanske ett nytt blogginlägg om detta...

    Lennart,
    Du tar upp en annan sida om detta. Jag har själv inte varit "utsatt" för en sådan nitälskan, men visst har jag känt den för andra.
    Men som du säger man kan vare sig piska eller nöta in omvändelse.
    Därför att gå omkring och lida för att någon annan ska bli frälst, det tycker jag är rentutsagt ohälsosamt, både för mig och den jag hoppas ska bli frälst.
    Jag tror att det är mycket mer "effektivt" att älska utan förbehåll.

    SvaraRadera
  10. En av författarna till debattinlägget är medlem i Umeå Pingstförsamling. Blev lite förvånad att se hans namn där faktiskt... Well, antagligen tror dessa herrar att de gör något utomordentligt viktigt och ädelt när de drar fram på dessa korståg.

    De bästa är väl att helt vänligt låta dessa korpar kraxa sig hesa. Sedan kanske de kan tänka sig att lyssna och samtala lite också.

    SvaraRadera
  11. Så interessant blogg du har, Monica!

    Det er trist når kristne driver på med heksejakt.:(

    Men jeg opplever så mye spennende med Jesus og selvsagt så vil Jesus at alle skal være ett slik han er ett med Gud! :)
    Enhet er å velge vekk sitt eget å bare følge Jesus. Da blir det enhet!
    Og selv om det er tøfft for meg som protestant å lyde Jesus mer enn mine fordommer, så får jeg så mye igjen for det!
    Jeg har funnet tilbake til min første kjærlighet med Jesus! :) Den jeg hadde innen jeg var med i trosforsamlingen hvor man skulle ha meninger om alt mulig.
    Kjærlighet til Jesus er tingen! ;)

    SvaraRadera
  12. Jag läser din blogg Jonas, stort sett dagligen och har i sig inte svårt att förstå vad du ser framför dig.

    För ögonblicket lutar jag mig förtröstansfullt mot (och nu ska jag göra som många andra. Säga, att nånstans i bibeln står det...)
    Jesus säger ungefär så här: Den som bekänner mig inför världen, skall jag också kännas vid inför Gud. Är det någorlunda korrekt tolkat?

    Det innebär inte att jag stänger mig för vare sig undervisning eller tillrättavisningar.

    SvaraRadera
  13. I alla sammanhang finns det folk som inte är frälsta.
    Det finns tom människor i pingskyrkor som inte omvänt sig.
    Att gå till en kyrka, eller tom tillhöra en församling betyder inte att man är frälst.

    Nyfrälsta syftar väl på att de nyligen blivit frälsta.

    Om dessa personer gått ur katolska kyrkan och själva påstår att de blivit frälsta genom dessa missionärer, varför ska vi misstro dem.

    Nu tror jag, som sagt, att det finns frälsta katoliker som tyvärr inte lämnat RKK. Detta betyder inte att den romersk-katolska kyrkan skulle förkunna ett oförvanskat evangelium och stå på hednisk grund.

    SvaraRadera
  14. Gustaf!
    Jag håller med om det första du säger att det finns ofrälsta i alla sammanhang. Kristen blir man ju inte för att man är med i en kyrka, det blir man ju för att man bekänner Jesus Kristus som sin frälsare.
    Och om en katolik ur exemplet själv anser sig frälst av de nämnda missionärerna så har jag inget problem att acceptera det. Men det förtäljer inte historien som jag upplever är berättad ur missionärernas perspektiv.

    Men vad jag vänder mig mot att försöka "frälsa redan kristna". Ganska ofta har jag träffat kristna som har upplevt förnyelse (inte sällan andedop) i sina liv och kallar sig nyfrälsta.
    Enligt min mening kan man bara bli frälst en gång, när man först blev kristen. Frälst igen kan man bara bli om man helt har avfallit och sedan kommer åter till tro.

    Jag tror att INGA samfund förkunnar ett helt oförvanskat evangelium av den enkla anledningen att vi bara är människor. Vi är ganska oförmögna att predika ett oförvanskat evangelium, oavsett vilket samfund vi tillhör.
    Jag tycker också att romersk-katolska kyrkan har en hel del i organisationen som skulle behöva ändras. Jag är inte okritisk.
    Men jag tror att den står på apostolisk grund rent historiskt, precis som ortodoxa kyrkan.
    Men bara för att man står på apostolisk grund betyder det givetvis inte att kyrkan är felfri.
    Kyrkan är människor och människor är inte felfria.

    Andlig förnyelse och omvändelse från våra synder behöver vi ständigt.

    SvaraRadera
  15. Problemet med katolska kyrkan (förutom Maria och helgondyrkan) är felaktig grund. Hjärtats omvändelse har inte predikats utan istället sakramentteologi där man genom sakramenten kan bli frälst. Dopet anses förlåta synder. Du måste bikta dig. etc etc.
    Rättfärdiggörelse genom tro har inte predikats.

    Trots detta har katoliker bekänt sina synder, omvänt sig och tagit emot Jesus i sina liv. Läser Bibeln som Guds ord och leds av den Helige Ande. Men, så har ju hänt även med muslimer.

    Jag hävdar att katolska kyrkan inte är en kristen kyrka. Därför är Guds röst: Gå ut från henne!

    Många styggelser finns: eukaristin, Maria-tillbedjan, påvedömet etc.

    Vi kan därför inte negligera detta. Enligt min mening behöver alla katoliker gå ur RKK.

    SvaraRadera
  16. Okej, jag är ingen expert på KK, men vi vet ju varför reformationen kom.
    Men de katoliker jag känner, speciellt genom bloggen, känner nog inte riktigt igen sig i din beskrivning.

    Har hittills inte träffat på någon katolik som tror att de blir frälsta genom sakramenten, utan de tror de blir frälsta genom tron på Jesus Kristus.

    Men det kanske vore bättre om katoliker reagerade på din kommentar, Gustaf!

    Jag reagerar också på att du säger "därför är Guds röst: Gå ut från henne!".
    Har du mandat att säga vad som är Guds röst? Att säga att du tror att KK inte är en kristen kyrka är en sak, den åsikten har du rätt att ha, men det är DIN åsikt, och att utifrån det säga: "därför är Guds röst", är för mig lite väl magstarkt!

    SvaraRadera
  17. Frid Monica!

    Jag hämtade citatet från Uppenbarelseboken. Varför ska frälsta katoliker vara kvar i en skökokyrka?

    SvaraRadera
  18. Gustaf!
    Jo, jag vet att citatet kommer från Uppenbarelseboken.
    Men där handlar det om Skökan.
    Att Skökan är romersk katolska kyrkan är din (och många andras) tolkning av denna bibeltext.

    Men du använder citatet som om Gud säger detta om katolska kyrkan, och det är det jag vänder mig mot.
    Den sortens retorik; dvs att säga att Gud säger det(i stället för att säga; jag tolkar det som om Gud säger det) gör att diskussionen dör, man kan (får) ju liksom "inte säga emot Gud".
    Förstår du hur jag menar?

    Men eftersom du och jag tolkar texten om Skökan olika så tror jag inte att vi kan komma så mycket längre.

    SvaraRadera
  19. Frid syster Monica!

    Ja, vi är inte överrens.
    Sköka eller ej, någon kristen kyrka är in katolska kyrkan.
    (Jag kommer att dra mig undan en tid, min fru gillar inte att jag skriver så mycket och speciellt inte om RKK.)
    Gud välsigne dig!

    SvaraRadera
  20. Frid Monica!

    Har du sett den här?:

    http://www.eternal-productions.org/messages_chapters/messages_video_7.html

    SvaraRadera
  21. Gustaf!
    Videon visar bara på din tolkning av Uppenbarelseboken.
    Jag tolkar det annorlunda. Jag är inte ens säker på om profetian om skökan är något som ligger framför oss.
    Den eskatologiska tolkningen som du står för är ganska ung ca 200 år.
    Många tror att Johannes helt enkelt talade om dåtidens Rom (snacka om en sköka som drack sig berusad av blodet från Jesu vittnen, när vi minns hur kristna i den tidiga kyrkan kastades till lejonen...)

    SvaraRadera
  22. Nej Monica, den är betydligt äldre än så.
    Kristna utanför RKK har alltid haft denna tolkning.
    På 1500-talet tex, identifierades skökan med RKK.
    200 år???

    Gud välsigne dig.

    SvaraRadera
  23. Förlåt Gustaf! Kanske med undantag av skökan då!
    Jag syftade på den eskatologiska tolkning som hävdar att det mesta Upp boken ligger framför oss i tiden, i det ingår den sk dispensationalismen, samt tron att denna jorden är dömd att gå under.

    Nej, det är absolut inte sant att alla kristna utanför RKK delar din tolkning.
    Faktum är att jag ytterst sällan har stött på den och jag har varit i många olika samfund genom åren.
    Skulle tro att en minoritet protestanter tror på det numera.

    Till Luthers försvar måste jag tillägga att jag kan förstå att han tolkade det som han gjorde, men tanke på hur RKK fungerade då. Reformationen skedde ju inte "utan orsak".

    SvaraRadera
  24. Nåd och frid syster!

    Eskatologisk tolkning av Uppenbarelseboken har varit förhärskande utanför RKK.

    Jag påstod inte att ALLA utanför RKK delar min tolkning utan att denna tolkning ALLTID funnits (jag skrev utanför RKK, för de har aldrig själva hävdat att de är Skökan-vilket skulle vara paradoxalt).

    "... minoritet protestanter tror på det numera." Du har nog rätt (även om det skiljer sig från samfund till samfund, globalt sett, och från församling till församling)!
    Å andra sidan: hur mycket väckelse finns det nuförtiden?
    I alla väckelserörelser har det varit en självklarhet att RKK är en skökokyrka.
    Dessutom står det om ett stort avfall bland de troende, men tror man inte på en eskatologisk tolkning av Upp så är ju detta inget som "biter" (inser det nu).

    SvaraRadera
  25. Förlåt, Gustaf!
    Jag tolkade "kristna utanför RKK har alltid haft denna tolkning" som att alla hade haft det.
    Fel av mig.

    Jag inser att vi inte kommer så mycket längre med tolkningar av Uppenbarelseboken. Det är ett oerhört rikt symbolspråk i den och det gör det svårtolkat. Främst tror jag att det är nästan omöjligt att tolka bokstavligt. Symbolspråket ger naturligtvis möjlighet att läsa in det som "man vill se".

    De första kristna trodde att Jesus skulle komma tillbaka inom deras livstid.
    Sedan dess har kristna trott att Jesus ska komma tillbaka inom en snar framtid, främst för att de tolkade tidens tecken så.
    Tänk om det dröjer 2000 år till innan Jesus kommer tillbaka? Eller 200 000 år?
    Hur ska vi veta?
    Hur tar vi hand om varandra och våra medmänniskor, och vår miljö till dess?

    SvaraRadera