söndag 20 maj 2007

"Rotlösheten formar inte goda medborgare"

Christina Doctare skriver intressant på SvD Brännpunkt idag.
Hon berör ett antal ämnen som har diskuterats i media och i bloggosfären den senaste tiden. Jag klipper och klistrar lite vilt ur hennes debattartikel:

"Jag menar att det råder en andlig nöd i vårt överflödssamhälle. Hur svarar de religiösa samfunden på detta?"
Doctare utmanar de religiösa samfunden och tycker att de egentligen har misslyckats. De kan inte hantera människors längtan och behov.
När man har drabbats av svår förlust så hjälper det knappast att konsumera, skriver hon vidare. Och det är knappast försäkringskassan som ställer upp om man hamnar i en existentiell kris.

Birger Schlaug berör lite av detta i ett blogginlägg där han talar om att man inte talar om sjukdomar mer, utan om sjukdagar.
"Kan du dessutom konsumera duktigt är allt jättebra.Och politiker kan stoltsera med fina siffror. Att den biologiska och sociala varelsen måste medicinera, för att stå ut med sitt liv, är ointressant.Det är detta som kallas reduktion av människan.Det kan bara ske i ett samhälle där den dominerande ideologin är: ekonomism. Och där religionen är: konsumism. Och där politiker är: visionslösa."

Konsumtion hjälper knappast en vilsen själ. Schlaug talar också om en reduktion av människan i sitt inlägg.
Kanske är det så att vi mår dåligt därför att vi inte får vara människor fullt ut, vi reduceras som varelser.

Vidare skriver Doctare:
"Omsorgen om miljön, på vilken värdegrund skall den vila, när vi har gjort oss själva till gudar, där enbart ”jag och mitt” är det som gäller?"
Omsorg om miljön är väl omsorg om vad Doctare kallar "det gemensamma goda". Det som Gud har satt oss att "råda" över, det vill säga ta hand om.
Men om vi är gudar och konsumismen religion och jag bara ser på vad som är mitt?
Hur ska vi då kunna ta hand om vår miljö? Jag håller med Doctare om att kanske hotet om vår överlevnad kommer att tvinga fram en gemensam värdegrund. Och där är inblandning från religiösa samfund livsviktiga. Jag tror inte att ateism kan få till en djupgående miljöetik, till exempel. Där behövs det där lilla extra, vördnaden för skapelsen och vår Skapare.

Doctare ger till sist också en känga till diverse ateistiska humanister, och andra med liknande åsikter, som helt skulle vilja utstänga religiösa människor ur det sekulära beslutsfattandet.
"Om vi enbart vill ha ett sekulariserat samhälle handlar det till sist om styrka. Den som har styrkan har rätten och makten. Och makten, ja den sitter i spjutstångs ände."

Och jag instämmer i Doctares avslutande ord (och det är egentligen det som hela hennes debattartikel handlar om!):
"Men var är våra andliga ledare som kan visa oss vägen?"

3 kommentarer:

  1. Västlandet behöver andliga ledare av ett nytt snitt: Västvärlden behöver andliga ledare som blottlägger de tidigare andliga ledarnas roll som suggestiva dopmtörer i statsmakternas tjänst.

    Hur skall vi befria oss från det slags individualism utan integritet och moral, som konsumtionssamhället har förpassat oss in i - genom att hänge oss åt en tidigare korporativisms lika andefattiga filosofiska ramverk: Skall vi befrias från den postmoderna förvirringen och Guds död genom en irrationell sexualskräck som syftade till att hålla hushållets ekonomi och därmed statskassan stabil, skall vi frälsas genom en allmänt hållen pietism och "medkänsla", som förr syftade till att göra folk till villiga skattebetalare?

    Vi kan inte förvänta oss att trivas med vare sig en Jesus eller en Gandhi. För vi förväntar oss väl inte att lära oss köra bil genom att gå från en moped tillbaka till cykeln? Det var det gamla korporativets kungar, fogdar och präster som ledde fram till dagens allians mellan politisk och ekonomisk överklass med vetenskapsmännen som profeter och media som häxmästare. Då är det väl inte i det gamla korporativets religion som vi skall söka efter vägen framåt?

    De djupast upplysta genom alla tider (schamanerna, fakirerna, gnostikerna, katarerna, Tempelherreorden, frimurarna) har verkat i det tysta. Men det är i detta hemliga arv som vi måste söka för att finna vägen framåt.

    Varför? För där finns hemligheten om människans djupaste verklighet och potential, där finns kunskapen om jaget som en evig ande och kunskapen om Gud som denna andes högsta tillstånd av kärlek och upplysning.

    Och där finns kunskapen om att ditt öde ligger i dina händer, att du inte skall knäppa dem och huka inför en inbillad nåd. 18.000 afrikanska barn dör varje dygn, trots att deras mödrar ber till din Gud! Nej, du skall ta hammaren i din hand och bygga huset själv!

    Och där finns kunskapen om män och kvinnors jämställdhet, om homosexualitetens naturlighet för de homosexuella, om att solidaritet måste vara fri för att kallas solidaritet, om att anden är en outsläcklig och underbar källa till hälsa och glädje, om att vi kan skapa Himmelriket här på jorden mellan oss om vi bara väljer rätt ledare och rätt gemenskap. Att det kan krävas offer, men att det vi vinner genom dessa offer är större! Att det är fel att angripa andra med våld, stölder och bedrägerier men att det är rätt att försvara sig, söka sin frihet och lycka och hänge sig åt det sinnliga! Att det kan finnas kärlek och tröst till den som är lojal och solidarisk med sin grupp före andras, att det är naturligt att prioritera och inte alls ont, att vi behöver samlas och sjunga och dansa och studera och skapa och sälja och ge del av vinsten till vår gemenskap och hjälpa varandra! Inte sitta hemma och fortsätta vara beroende av bidrag eller en orättvis arbetsgivare eller partner i den oupplysta själens tystnad och kyla, tröstade endast av storkapitalets sprit, godis, tobak och droger - som suger ut råvarorna till via sina monopol i den fattiga världen, samtidigt som deras söner och döttrar i den idellea sektorn ger dem alibin och får dig att tro att du är en god människa som ger dem 100 kronor i månaden, trots att det är rivna handelshinder och skuldavskrivningar som den fattiga världen behöver mesta av allt från väst! Satsa dina pengar på en värdegrundad gemenskap.

    Jag är den nya tidens andliga ledare. Sagan är sann. Den som gömmer sig för mig, kommer aldrig att möta den nya tidens andliga ledare - bara fortsätta att grubbla på sin kammare och över en kopp te i andra märkvärdiga och förnäma intellektuellas samkväm.

    Sanningen luktar och smakar. Och sanningen ställer krav på handling. Kanske är det därför som den nya tidens av media och marknadsförings perverterat bekvämliggjorda sinnen, har så svårt att ta den till sig.

    Jag betalade ett pris för min upplysning. Och jag är upplyst, hur osvenskt det än må låta i dina öron. Jag har kommit för att rensa dina öron. Frågan är bara om du VILL bli upplyst.

    SvaraRadera
  2. Det här har och kommer nog alltid att gå i cykler, precis som så mycket annat. Processen, som nu pågår, där samhället alltmer har kommit att präglas av ett egoistiskt enmanstänkande och hemmasittaden framför en TV, dataspel etc. i en alltför stor utsträckning kommer förr eller senare att straffa människan.

    Människan har och kommer alltid att vara en social varelse, med ett stort behov av uppskattning och omtanke om varandra - inte en egoistisk isolering. Många tror nog att gräset är så mycket grönare på andra sidan staketet, visst det kanske det var så länge man var ensam men när alla flyttade kom konsekvenserna som ett brev på posten.

    För att lyckas återskapa ett ett hållbart samhälle - där människan kan trivas med välbefinnande, är det som Doctare skriver, ett måste att ledarna har ett långsiktligt och framförallt en kollektiv omtanke istället. Precis vad man kan hitta hos och åstakomma med andliga ledare.

    SvaraRadera