Om jag utlämnar mig så borde du göra det också!

Uppmärksamma bloggare har väl inte kunnat missa att Linda Skugge har slutat blogga. Andra mer privata bloggare har också haft problem med påhopp, en del har slutat blogga, till mångas sorg, eftersom riktigt bra bloggar ibland har försvunnit ur bloggosfären.

SvD tar upp problemet med otrevliga kommentarer idag. SvD diskuterar till och med att förhandsgranska kommentarerna på sin hemsida.
I artikeln kan man bland annat läsa:
"Problemet är anonymiteten som i kombination med snabbheten som präglar internet gör att folk vräker ur sig i princip vad som helst, säger Lars Ilshammar till SvD.se."

Korrespondens via email har länge haft problem med anonymitet. Jan Guillou vittnar om att 20% av hans mail är äckel och vidrigheter.

Jag tror också att anonymiteten är ett problem. I bloggosfären är många bloggare och kommentatorer (heter det så?) anonyma. Ibland kan jag förstå det, det beror lite på vilket ämne man skriver om. Jag har fått anonyma kommentarer på min blogg där jag kan förstå varför de var anonyma, ämnet var för känsligt och kommentaren för utlämnande och för personlig.
Jag har också fått kommentarer som har varit anonyma eller var skrivna med pseudonym som jag funderade på om jag skulle ta bort. Jag valde att inte göra det, eftersom det inte handlade om vare sig personangrepp på mig eller någon annan. Speciellt dyker de anonyma kommentarena upp om man har något att säga om sex, porr och dylikt.

Om man inte tillåter anonyma kommentarer (eller bloggar) så skulle jag kunna tänka mig att de värsta avarterna försvinner.
Samtidigt tror jag att också de allra mest självutlämnande inläggen försvinner. Och det är synd, det är ofta de som kryddar en diskussion och får en att tänka efter.

I huvudsak tycker jag att anonyma kommentarer när det bara gäller att hävda sin åsikt borde undvikas, speciellt om bloggaren som skrivit inlägget man kommenterat inte är anonym.
Skriver jag en insändare till en vanlig tidning, så förväntas jag göra det under mitt rätta namn.
Lite så vill jag att det skulle vara, i alla fall när det handlar om diskussioner om aktuella ämnen.
Om jag utlämnar mig så borde du göra det också!
Man borde mötas på halva vägen.
Men, alla anonyma! Jag välkomnar fortfarande era kommentarer!

Jag har valt att inte vara anonym eftersom det känns som om jag inte helt och fullt står för mina åsikter om jag var det. Men jag ser inte min blogg som en personlig dagbok, vilket många anonyma bloggare antagligen gör.
Jag går inte ut med namn på min familj, närmaste vänner och jag talar inte om var jag bor. Folk som känner mig känner till mina personliga förhållanden, det räcker för mig.
Jag är ibland personlig, kanske även utlämnande, men bara när det handlar om mig själv.
Och jag vill gärna tillägga, jag har en email adress, om någon skulle vilja dela med sig av sina alltför personliga åsikter. Den vägen har jag själv använt mig av, och fått igång riktigt roliga och givande brevväxlingar!
För det är ju ändå så, bloggosfären är öppen för alla, det är lätt att glömma det.

Läs också SvDs regler för kommentering, den borde gälla bloggkommentarer också, i stort sett.